Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Fem solar

Reformationens fem solar

Vilka var grundbultarna i den protestantiska reformationen? Det ser vi närmare på i nedanstående serie av fem artiklar som var och en tar upp reformationens s.k. tre eller fem ”solar” (egentligen solae): sola scriptura, sola gratia, sola fide, solus Christus/ solo Christo och soli Deo gloria.

Dela

Vilka var grundbultarna i den protestantiska reformationen? Det kommer vi att titta närmare på i en serie av fem artiklar som var och en tar upp reformationens s.k. tre eller fem ”solar” (egentligen solae): sola scriptura, sola gratia, sola fide, solus Christus/ solo Christo och soli Deo gloria.

Även om Martin Luther vurmade för modersmålet som gudstjänstspråk förblev latin det akademiska och teologiska språket under lång tid. Latinet var ju medeltidens lingua franca, språket som lättast kunde förflytta idéer och tankar mellan olika språk och kulturer. Det var också så reformationen spriddes. På svenska blir dessa fem ”solar”: endast genom Skriften, endast av nåd, endast genom tro, endast (genom) Kristus och endast Gud till ära.

De första tre – endast genom Skriften, endast av nåd och endast genom tro – användes flitigt av Luther, Calvin och de andra reformatorerna, ofta nämnda samtidigt. Sola scriptura räknas som reformationens första princip som de övriga principerna sola gratia och sola fide bygger på. Även om principerna solus Christus och soli Deo gloria fanns tydligt närvarande i reformationen, var det inte förrän under 1900-talet som protestantiska teologer började skilja ut dem som grundpelare för protestantisk tro i kontrast till romersk katolicism.

Och det är främst i kontrast till eller som protest mot katolsk tro som dessa fem principer ska ses: Skriften mot traditionen, tro mer än gärningar, nåd istället för förtjänster, Kristus och inte präster eller sakrament och Gud till ära och inte kyrkan eller helgonen. Utan denna kontrast kan de lätt missförstås, vilket vi kommer att titta närmare på i vår serie. Sedan Andra Vatikankonciliet har romersk katolicism genom ekumenisk dialog och nya uttryckssätt försökt avväpna dessa fem kritiska punkter, utan att i praktiken egentligen ändra något väsentligt.

Även om Bibeln numera blir läst av katoliker och värderas högt som Guds ord, är tolkningen fortfarande underställd kyrkans tradition och läroämbetet (påven). 1999 deklarerade lutheraner och katoliker att man hade nått samsyn i fråga om rättfärdiggörelse, nåd och tro, men bara året efter kungjorde katolska kyrkan villkoren för fullständig avlat under jubelåret 2000. Avlaten som var gnistan som tände reformationen, är en efterskänkning av de timliga straffen som kyrkan lägger på en redan ångerfull och förlåten syndare (bara en sån sak…) och fås genom fromma handlingar, barmhärtighetsgärningar eller botgöring.[1] Även om Kristus upphöjs i katolsk förkunnelse och gudstjänst, och kyrkan sägs personifiera Kristus på jorden, så står han i ständig konkurrens med sakramenten, prästerskapet, helgonen och Maria. Så långt katolikernas relation till reformationens fem solar.

Hur är det med oss adventister? Reformationens fem grundprinciper, inte minst att Bibeln översattes och gjordes tillgänglig och läst, ledde till att människor uppmuntrades att tänka själva, låta sig formas och väckas av Guds ord. Ur dessa väckelser i reformationens spår hämtar vi adventister också vårt arv och vår inspiration. På vilket sätt har vi förvaltat och utvecklat dessa fem protestantiska teser? Finns det en fara även för oss att reformationens solar hamnar bakom traditioners, gärningars och mänskliga auktoriteters moln? I allra högsta grad är dessa protestantiska principer aktuella för oss adventister att reflektera kring och utmanas av.

Ambitionen med dessa artiklar är att ge en grundläggande och sammanfattande beskrivning av dessa principer som väglett reformationen. Några reflektioner blir det också om tillståndet för dessa solar i vår tid. Jag vill också finna utmanande perspektiv för oss som adventister. För reformationen är inte över och den pågår hos och angår oss också, inte bara andra.

Rainer Refsbäck

KÄLLA:

  1. http://www.vatican.va/roman_ curia/tribunals/apost_penit/ documents/rc_trib_appen_ pro_20000129_indulgence_ en.html