Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Dagens andakt

Dagens andakt

Läs dagens andakt från Pearl Sjölanders bok "En stund med Gud"

Dela

Utanför Nybro

3 december

Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp (Ps 62:6).

Tåget började plötsligt tuta högt och bromsarna slogs på fullt, så att jag nästan ramlade av sätet. Det var lördagskväll och mörkt ute. Jag förstod att någonting måste ha hänt, så jag öppnade fönstret i kupén för att försöka se någonting. Tåget stod på en järnvägsviadukt där endast tåg får finnas. Jag såg att lokföraren och konduktören gick där framme med starka lyktor och letade efter något. Jag märkte snart att en ung man kom gående längs min sida av tåget på tågbron. Han försvann sedan in bland träden i mörkret. Man kunde tydligt se av mannens blick och sätt att röra sig att han var starkt drogpåverkad.
Sedan den unge mannen försvunnit in i skogen, osedd av tågpersonalen, gick jag till fönstret på andra sidan kupén för att se vad som försiggick där. Då såg jag att tågpersonalen hade fått tag på en tonårsflicka som skrek och grät hysteriskt. De gick nu tillsammans och letade efter den unge mannen. Man ville förhöra dessa två. Flickan fortsatte att skrika och försöka slita sig loss. Hon var säker på att hennes pojkvän antingen var död eller skadad och hon ville hitta honom.
Hon behövde inte vara oviss länge. Snart kom den unge mannen framrusande som besatt. Han var en kraftig karl. Genast började han slå tågpersonalen. De försökte värja sig och hålla fast de två ungdomarna, men ynglingen var för stark och för farlig. Man var tvungen att släppa dem. De försvann tillsammans in i mörkret, och det försenade tåget kom igång igen.
Från den hysteriska flickan hade det kommit fram varför dessa två befann sig på bron när tåget kom. De inte bara var på bron, utan minst en av dem låg på själva tågrälsen. Dessa två drogade ungdomar hade försökt ta livet av sig. Men tåget hade inte fått upp farten ordentligt efter uppehållet i Nybro, så det hann bromsa i tid.
Jag blev så ledsen när jag tänkte på dessa två ungdomar som tydligen inte tyckte de hade någonting att leva för och som förstörde sina kroppar och sin tankeförmåga med droger.

BÖN: Gud, du kan ge mitt liv mål och mening. Hjälp mig att vända mig till dig när jag känner mig nere. Visa mig någon som kanske är nere och som jag skulle kunna hjälpa.