Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Dagens andakt

Dagens andakt

Läs dagens andakt från Pearl Sjölanders bok "En stund med Gud"

Dela

Stockholms tunnelbana

19 mars

Han skall befalla sina änglar att skydda dig var du än går (Ps 91:11).

Rosmari, en vacker 20-åring, skulle ta tunnelbanan från Sergels torg i Stockholm sent en kväll. Det hade hon ofta gjort utan några som helst problem. När hon denna kväll kom ner på perrongen var den helt tom förutom ett oroligt gäng pojkar. Rosmari var tvungen att gå förbi dem för att komma dit hon skulle stå och invänta tunnelbanetåget. Det verkade först som om de unga männen inte lagt märke till henne där hon stod i ena änden av perrongen och försökte göra sig så obemärkt som möjligt.
Efter ett tag märkte hon att gänget började titta på henne, prata och skratta högljutt. Gänget kom lite närmare och Rosmari började bli rädd. Hon vände ryggen mot dem och låtsades läsa affischerna på väggen, men egentligen bad hon till Gud om hjälp. Hon märkte efter ett litet tag att skratten nu var lite mera dämpade och såg sig försiktigt om. Till sin stora lättnad såg hon att det stod en medelålders man med portfölj mellan gänget och henne. Han hade ryggen vänd mot henne och tittade på grabbarna. Det skulle komma två tåg innan Rosmaris tåg kom, och nu hoppades hon och bad Gud om att denne man, som hade en så tydligt dämpande inverkan på gänget, skulle stå kvar där tills hennes tåg kom.
Det första tåget kom och gick. Mannen stod kvar. Efter tio minuter kom nästa tåg. Mannen stod fortfarande kvar. Det tredje tåget, det som Rosmari skulle ta, var nu det enda alternativet från den perrongen. Skönt att mannen skulle just med samma tåg som jag, tänkte Rosmari med en tacksamhetens bön till Gud.
Till sist kom tåget Rosmari skulle ta. Hon klev raskt på och tittade efter mannen som också skulle kliva på. Men ingen steg in i någon utav vagnarna. Hon tittade längs perrongen för att se varför han stod kvar. Det stod ingen där. Mannen var helt borta.

BÖN: Tack Herre för det beskydd dina änglar ger oss. Oftast ser vi dem inte, men du har lovat att de är med oss ändå.