Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Tonår & Ungdom

}
Dela

Sabbatsfirande och utbildning

[SUChC] Den egentliga benämningen för adventister är sjundedagsadventister, "sjundedags" därför att adventister vid sidan om sin tro på Jesus snara återkomst kännetecknas av att man firar Bibelns sabbat, vilodag, under veckans sista dygn - från fredag kväll till lördag kväll.

Bakgrund

Vila är en bristvara i vår tid, något som ofta kräver gränsdragningar och vaksamhet. Den ständiga uppkopplingen mot allt som händer omkring oss pockar på vår uppmärksamhet och vårt agerande. Det är lätt att tro att allt vårt syfte och värde som människor ligger i vad vi kan åstadkomma och producera. Men Bibeln lär oss att människans värde ligger i vem hon är - skapad till Guds avbild. Och för att minnas detta behöver hon en paus var sjunde dag. En paus från vardagens oväsen och måsten. En paus för hopp, drömmar och gemenskap.

Sabbaten är ett centralt bud i Guds tio budord, placerat mitt emellan människans skyldigheter mot Gud och mot medmänniskan:

Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar ska du arbeta och uträtta dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Du ska inte utföra något arbete på den dagen, varken du eller dina söner eller dina döttrar, dina slavar eller dina slavinnor, din boskap eller främlingen innanför dina portar. På sex dagar skapade nämligen Herren himlen, jorden och havet och allt som finns där, men på den sjunde dagen vilade han. Därför välsignade Herren sabbatsdagen och avskilde den som en helig dag. (2 Mos. 20:8-11)

Sabbaten var också kärnan i Jesus liv och gärning. Sabbaten är en påminnelse om den frihet och helhet som rådde i skapelsen innan synd och död kom in i världen. Jesus agerande och budskap gick ut på att återupprätta friheten och helheten vilket nådde sin höjdpunkt i hans död och uppståndelse. Därför ägnar Jesus sju av evangeliernas underverk åt att befria människor från sjukdom just på sabbaten, som en signal om hans uppdrag att återställa skapelsen.

Som Jesus efterföljare är det vårt uppdrag som kristna att fortsätta leva efter Guds vilja på det sätt som Jesus visade. Sabbaten är därför fortsatt en viktig del av det krista livet och ansvaret. Dels är det en bild på den grundläggande relationen mellan Gud och den räddade människan - den rättfärdighet som inte bygger på gärningar utan på nåd genom tron på Jesus Kristus. Gud uppmanar människan att ständigt söka sig tillbaka till denna relation, att "gå in i hans vila":

Därför har Guds folk en sabbatsvila att se fram emot. Den som går in i Guds vila får vila från sitt verk, så som Gud vilade från sitt. Låt oss därför göra allt för att komma in i den vilan... (Heb. 4:9-11)

Vi upplever denna vila inte bara i "tron" utan också i vardagslivet genom att följa Bibelns bud om att avstå från arbete och våra egna sysslor, ägna tid till bön, bibelläsning och gemenskap och genom att osjälviskt tjäna andra under sabbatsdagen.

Sabbaten och livet som elev/student

Trots att Sverige fick religionsfrihet 1951 och femdagarsvecka introducerades i arbetslivet i början av 1960-talet, dröjde det till 1 juli 1968 innan skolplikt på lördagar upphörde genom lag i Sverige. Trots det förekommer ännu idag att tentamen och högskoleprov läggs på lördagar. Adventistungdomar har länge fått kämpa för att få möjlighet att skriva tentamen och högskoleprov på andra dagar än lördagar. Till skillnad från andra studenter har adventiststudenter endast haft en chans att skriva högskoleprovet på annan veckodag i form av ett "hemligt" reservprov. Eftersom det bara funnits ett sådant reservprov och att man inte får skriva samma högskoleprov två gånger, så har man varit tvungen att skriva på en lördag om man behöver skriva det på nytt. Men våren 2017 kom Sjundedags Adventistsamfundet äntligen fram till en överenskommelse med Universitets- och Högskolerådet (UHR) om att högskoleprovet varannan gång ska förläggas på en söndag istället för lördag. Så sedan 2018 har adventiststudenter haft samma möjlighet att skriva högskoleprovet som alla andra och samtidigt hålla fast vid sin religiösa övertygelse.

Enligt Sveriges diskrimineringslagstiftning har du lagstiftarens stöd för att hålla fast vid din personliga övertygelse och tro även i skolan.

I mars 2001 kom lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan (likabehandlingslagen). Den ersattes av den mycket snarlika Diskrimineringslagen år 2008, men som omfattar alla skol- och utbildningsformer, inte bara högskolan.

Enligt 2 kapitlet 5 § diskrimineringslagen (2008:567) får utbildningsanordnare inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten. Diskrimineringsförbudet omfattar bland annat religion eller annan trosuppfattning (se vidare diskrimineringslagen 1 kapitlet 4 § ).

Enligt 3 kapitlet 14 § ska utbildningsanordnare som bedriver utbildning eller annan verksamhet enligt skollagen, utbildning enligt högskolelagen eller utbildning som kan leda fram till en examen enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa examina ska inom ramen för denna verksamhet bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för de barn, elever eller studenter som deltar i eller söker till verksamheten, oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.

Om utbildningsanordnaren erbjuder alternativa skrivningsdagar är det ett exempel på att man aktivt främjar lika rättigheter och möjligheter i lagens mening. Det är dock inte detsamma som att man har rätt till det. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att utbildningsanordnare enligt diskrimineringslagen 2 kapitlet 5 § är förbjudna att diskriminera. Det skyddet avser såväl direkt som indirekt diskriminering (se vidare diskrimineringslagen 1 kapitlet 4 §). Det finns alltså ett personligt skydd, vid sidan av bestämmelserna om aktiva åtgärder.

Diskrimineringslagen finns tillgänglig i fulltext på DO:s hemsida: www.do.se. Där kan du också ta reda på mer om hur du går tillväga för att få dina rättigheter tillgodosedda. DO svarar också gärna på frågor.

Rainer Refsbäck missionssekreterare

Texen om diskriminering i utbildning bygger på svar från DO:s jurist Gustav Staaf (februari 2013).