Ett uttalande om fred

En av de stora politiska och etiska frågorna i vår tid är frågan om krig och fred. Det är både en komplicerad och invecklad fråga. Förtvivlan råder över hjärtan och sinnen med tanke på att miljontals människor kan förintas av ett kärnvapenkrig utan att ha ett grundläggande hopp om livet efter detta eller evigt liv.

Idag har vi en ny situation som inte tidigare har funnits i historien. Människan har utvecklat metoder som kan orsaka mänsklighetens egen undergång, som blir mer och mer ”effektiva” och ”fulländade” – även om dessa positiva ord knappast är de rätta i sammanhanget. Sedan Andra världskriget kommer inte civila bara till skada ibland eller av tillfälligheter, civila har blivit målet.

Kristna tror att krig är ett resultat av synd. Sedan syndafallet har stridigheter varit ett ständigt återkommande faktum i människans tillvaro. ”Satan gläder sig över att kunna orsaka krig... Hans avsikt är att upphetsa nationerna till krig mot varandra” (Den stora striden, s. 535). Det är en avledande taktik för att störa uppgiften att sprida evangelium. Även om globala krig har förhindrats under de senaste 40 åren har det kanske varit 150 krig mellan nationer och inom nationer, med miljontals spillda liv i dessa konflikter.

Idag hävdar praktiskt taget alla regeringar att man arbetar för nedrustning och fred. Ofta pekar dock kända fakta i en annan riktning. Länder spenderar en stor del av sina ekonomiska resurser på att lagra kärnvapen och annan krigsmateriel som gott och väl räcker för att förstöra civilisationen som vi nu känner den. Nyhetsrapporter fokuserar på de miljontals män och kvinnor och barn som lider och dör i krig och oroligheter och tvingas leva i misär och fattigdom. Kapprustningen med dess kolossala förluster av mänskliga resurser och medel är en av de mest uppenbara obsceniteterna i våra dagar.

Det är därför rätt och riktigt för kristna att främja fred. Adventistsamfundet uppmanar alla länder att ”smida om sina svärd till plogbillar och sina spjut till vingårdsknivar” (Jes. 2:4). Samfundets bibelbaserade tro och lära (nr 7) säger att män och kvinnor har skapats ”till Guds ära” och ”kallas till att älska honom och varandra och att ta hand om sin omvärld”, inte att förstöra eller skada varandra. Jesus själv sa: ”Saliga de som håller fred, de skall kallas Guds söner” (Matt. 5:9).

Även om fred inte kan stiftas genom officiella kyrkliga uttalanden måste den autentiska kristna kyrkan arbeta för fred mellan Kristus första och andra ankomst. Dock kan hoppet om Jesus återkomst inte leva i ett socialt vakuum. Adventhoppet måste visa sig genom och omsättas i djup omsorg om varje människas välfärd. Sann kristen handling idag och imorgon kommer inte i sig själv att bygga det kommande fredsriket. Endast Gud kan ge oss detta rike då hans Son återvänder.

I en värld fylld med hat och kamp, en värld av ideologiska stridigheter och militära konflikter, önskar sjundedagsadventister bli kända som fredsmäklare och för sitt arbete för global rättvisa och fred under Kristus, som är ledare för en ny mänsklighet.

Detta officiella uttalande gjordes av Generalkonferensens ordförande Neal C. Wilson efter samråd med Adventistsamfundets 16 viceordföranden den 27 juni 1985, vid Generalkonferensens möten i New Orleans, Louisiana.