Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Aktuellt

}
Vaccin, tvång och frihet
Dela

Vaccin, tvång och frihet

Hur ska vi hantera det rent logiskt? Vi publicerar denna artikel från Adventist Review även om vi här i Sverige kunnat leva relativt fritt under pandemin och har inte behövt oroa oss särskilt mycket för tvång. Men både motståndet och de starka uppmaningarna till att vaccinera sig väcker frågor om individens frihet och ansvar. Hur ska vi tänka?

Logik, motsättningar och paradoxer

Rationellt tänkande bygger på tre lagar:

  1. Lagen om identitet – Om något är sant, så är det sant. Om något är falskt är det falskt.
  2. Lagen om det uteslutna tredje – Ett påstående måste antingen vara sant eller falskt.
  3. Lagen om motsägelse – Ett påstående kan inte vara både sant och falskt samtidigt i samma betydelse.

Dessa lagar bygger på vår förståelse av hur verkligheten fungerar. Om vi ​​gör avkall på någon av dessa tre lagar orsakar vi motsägelser (där två ömsesidigt otänkbara påståenden bekräftas vara sanna). Till exempel kan en blomma inte vara både röd och gul samtidigt – och detta är avgörande – på samma sätt. Delar av den kan vara röd medan andra delar är gula, eller så kan den vara orange som en sammansättning av rött och gult, men att samtidigt vara både röd och gul på samma sätt ger upphov till en motsägelse. Å andra sidan finns det paradoxer där två saker kan verka motsägelsefulla men kanske inte nödvändigtvis faktiskt är det.

Paradoxer är ofta två påståenden som är sanna på olika sätt, men initialt verkar vara sanna på samma sätt. I Titus 1:12 säger Paulus om Epimenides att ”en av deras egna profeter, har sagt: ‘Folket på Kreta ljuger ständigt. De är odjur, glupska och lata’ ” (nuBibeln).

Man kan till en början ta detta uttalande för vad det är och tänka att ”kretensarna är alltid lögnare”. Ändå uppstår ett problem här. Ljuger kretensaren Epimenides? Om han talar sanning måste han vara ett undantag från påståendet att ”folket på Kreta ljuger ständigt”. Dock säger påståendet inte att alla kretensare alltid är lögnare, så kanske bara vissa kretensare ljuger. Genom att luta oss mot lagen om motsägelse och medge att ett påstående inte kan vara både sant och falskt i samma betydelse skapar vi två tolkningsmöjligheter: antingen är inte alla kretensare lögnare eller så har Epimenides fel och kretensarna ljuger inte alls ständigt. Detta hjälper till att illustrera hur paradoxer framställer två saker som verkar motsägelsefulla men kanske inte nödvändigtvis är det.

Sammanfattningsvis är poängen att med denna korta översikt illustrera:

  1. Vikten av att undvika att förena två liknande men ändå olika påståenden bara för att de verkar stå i strid med varandra på ett paradoxalt sätt.
  2. Hur lagen om motsägelse kan skydda oss från att samtidigt bestyrka två ömsesidigt otänkbara idéer.

Även om vi inte uttryckligen tar hänsyn till dem hela tiden, borde dessa lagar ge oss en fast grund att navigera på i de frågor och diskussioner som följer.

Bevara liv och hälsa

Bibeln bekräftar vikten av att bevara inte bara livet utan också hälsan (1 Kor. 6:19). Så vad händer när komplikationer tillstöter som utmanar dessa värderingar? Tänk dig följande idéer:

  • Idé 1: Denna pandemi är ett dödligt hot mot cirka 2 procent av människor som smittas av viruset. För många fler är det också ett hot mot deras långsiktiga hälsa.
  • Idé 2: Vacciner kan vara ett hot mot liv eller hälsa för en liten bråkdel av dem som får dem.
  • Idé 3: Det är teoretiskt möjligt att genom att göra de bästa valen kan man behålla en god hälsa utan att vara vaccinerad. Man kan på naturlig väg undvika att drabbas av viruset eller så kan Gud bevara från (eller genom) smittan.

En samvetsgrann person utmanas nu att göra ett av dessa tre val, men faktorerna kan vara teologiskt kopplade:

  1. Om en individ betonar ett samband mellan moralisk skyldighet och personlig handling, kan man vara benägen att välja bort vaccin eftersom att ta del av något som kan medföra skada på individen själv innebär moralisk skuld. Att passivt drabbas av covid-19 ses sannolikt som en omständighet som åtminstone inte medför en moralisk skuld på samma sätt.
  2. Om en individ betonar ett samband mellan moralisk skyldighet och att inte vidta åtgärder (Jakob 4:17), är man sannolikt mer benägen att välja den minsta av två risker baserat på en utvärdering mellan att potentiellt smittas av viruset ovaccinerad eller att ta vaccinet.

Ytterligare bekymmer som kan spela in i beslutet för båda lägren handlar om själva vaccinerna. Det kanske mest framträdande av dessa problem är sättet som vaccin produceras tillsammans med vacciners innehåll. Till exempel väcker användningen av fostercellinjer vid vaccinutveckling och tillverkning två olika frågor.[1]

1. Det etiska problemet med abort. Eftersom Bibeln anger att livet börjar vid befruktningen intar sjundedagsadventister en negativ inställning till abort med undantag för sällsynta svåra situationer som gör abort nödvändigt för att bevara livet. Tanken på att aborterade foster finns där i bakgrunden vid tillverkning av vissa vacciner reser således ett oförsonligt moraliskt hinder för vissa. Om man är vaccinförespråkare i syfte att bevara hälsa och liv, tycks detta skapa en självmotsägelse när man överväger de moraliska kostnaderna för utvecklingen av vacciner. Det är här en uppdelning mellan begreppen syfte och behandlingsnytta är till hjälp för att visa att det inte finns någon motsättning mellan två idéer.

Inga foster har aborterats i syfte att producera vaccin. Men två beklagliga fall av aborter på 1960-talet har kommit till nytta på samma sätt som andra organdonationer.[2] Celler från dessa foster har replikerats i laboratorier för att ännu idag komma till användning i medicinsk forskning och utveckling. Det är avgörande att skilja på syfte och användning eller behandlingsnytta, annars skapar vi ogiltiga etiska dilemman i onödan. Hade syftet med att aborterna varit att främja forskning skulle etiska problem uppstå, men så var inte fallet.

Är det omoraliskt att använda organ från en berusad bilförare eller deras offer om de var organdonatorer? Vad med kvarlevor som donerats för medicinsk forskning och som kan ha kommit från människor som dog på grund av omoraliska val (jfr Pred. 7:18)? Ska vi då ställa oss negativa till kirurgi eftersom dessa kvarlevor har använts för forskning och utbildning? Kan någons moraliska syndaskuld oberoende överföras (efter döden) till en forskare vars syfte och avsikt är att rädda liv? Säkerligen inte.

2. Problemet med rent och orent. Eftersom Bibeln gör skillnad på rent och orent (3 Mos. 11), äter inte sjundedagsadventister mat som betraktas som oren. Tanken på att vaccin kan innehålla orena ingredienser kan således ses som ett hinder. Jesus är tydlig med att inget av de tio budorden bryts för att bevara ett djurs liv på sabbaten (Luk. 14:5). En ingrediens som kan bevara och rädda liv ska då inte heller avvisas på grund av att den kommer från djur som inte är lämpligt att ätas. Om man utesluter medicinska ingredienser på grund av oro för något orent, får blodtransfusioner absolut inte komma på fråga eftersom människor inte är rena och konsumtion av blod är obiblisk (3 Mos. 17:13, 14).

Medan vissa religiösa grupper motsätter sig blodtransfusioner har varken judar eller sjundedagsadventister historiskt sett något problem med blodtransfusioner eftersom man skiljer på regel och princip. Detta beror på att adventisternas bibeltolkningssyn är principbaserad och tar hänsyn till sammanhanget. Principer fastställs först med hänsyn till författarens uppsåt och textens innebörd. När man har kunnat förstå dessa kan de tillämpas på ett relevant sätt. Om den övergripande principen med att skilja på rena och orena djur är att upprätthålla god hälsa och bevara liv med tanke på den dagliga kosten, då kan man överväga medel som avviker från regeln och som bevarar liv och hälsa inför ett visst hot utan att skada principen.

Tre frågor man kan ställa här är:

  1. I situationer där ingen lösning är fullständigt perfekt, hur ska man då navigera bland de tillgängliga alternativen?
  2. Tänk tanken att försummelse att utföra en handling kan medföra en moralisk skuld, hur påverkar det beslutsfattandet här?
  3. Om vi ​​har ett ansvar inte bara för vår egen hälsa utan också för omgivningens, hur kan detta påverka vårt beslutsfattande och vad bör prioriteras ut en biblisk, kristocentrisk synvinkel?

Bevara friheten

Sjundedags Adventistsamfundet bekräftar starkt vikten av att främja religionsfrihet och frihet. En del av detta kommer från tron ​​att Uppenbarelseboken 13 beskriver en framtid där religionsfriheten äventyras och tillbedjan kommer att påtvingas (vers 12, 15). Sjundedags Adventistsamfundet bekräftar också en balans mellan behovet av ansvarsfull immunisering och vaccination och värdet av individuell valfrihet.[3]

Så, vad händer när myndigheter börjar diskutera att införa tvingande åtgärder, som obligatorisk vaccination? Eller på andra sätt ökar förväntningarna på att medborgarna ska följa regler som minskar valfriheten? 

För många är det självklart att det är viktigast att värna friheten eftersom man medvetet kopplar det till farhågan att om samvetet kan kränkas på ett område, är det bara en tidsfråga innan det kränks på andra områden som beskrivs i Uppenbarelseboken 13. Detta samband är inte helt långsökt, men begår det subtila misstaget att förena två ideologiskt separata frågor. Dessa frågor är: 1) vikten av religionsfrihet, och 2) det juridiska ansvar som stater har för att bevara allmän säkerhet.

Idé 1: Religionsfrihet och tvång – Bibeln innehåller exempel på statligt tvång. I de flesta av dessa situationer kränker tvånget som beskrivs åtminstone ett av de första fyra av de tio budorden, vilket innebär att människors frihet att tillbe Gud ifrågasätts.

  1. Daniel 1: 1–8: Tvång att orena sig inför Gud.
  2. Daniel 3: Tvång att tillbe en avbild i stället för Gud.
  3. Daniel 6: Tvång att tillbe kungen i stället för Gud.
  4. Uppenbarelseboken 13: Tvång att tillbe odjuret i stället för Gud.

Kanske någon blir förvånad över att Bibeln också innehåller exempel på där Gud tar initiativ till tvång:

  1. 2 Moseboken 22:20: Offer till någon gud förutom Gud resulterade i förintelse.
  2. 4 Moseboken 25:1–13: En hemsökelse från Gud spred sig och dödade israeliterna tills Pinechas dödade två syndare.
  3. Josua 7:10–12: Akans synd vigde israeliterna åt förintelse, därför måste Akan och hans familj förintas.
  4. 1 Kungaboken 16:30–34: Ogudaktighet och baalsdyrkan får till följd att Gud uttryckligen utfärdar straff.
  5. 2 Krönikeboken 15:13: Den som inte ingick i ett förbund för att söka Gud under Asas regeringstid skulle dödas.

Det är värt att notera att dessa tvång till stor del gällde dem som stod under Guds styre i en teokrati snarare än mänskligheten i allmänhet. Uttryckt på ett annat sätt, att hävda att man följer Gud inger förväntningar, men har också konsekvenser om man befinner sig på fel sida. Religionsfriheten är därför inte en obegränsad rättighet i alla sammanhang utan överlämnas till Gud av dem som bekänner sig följa honom.

Idé nr 2: Statens juridiska ansvar – Naturligtvis lever vi inte i en teokrati, så frågan vi måste ställa är: Hur ska civila frågor hanteras som inte har med tillbedjan att göra och som utgör en risk för andras liv eller hälsa? När allt kommer omkring uppmanar den gyllene regeln oss att visa lika mycket respekt för andra som för oss själva (Fil. 2:3–8; Matt. 7:12; jfr 1 Kor. 13:5). Kanske finns två av de mer framträdande svaren i berättelserna om hur Gud hanterade syndafallet och hur han instruerade Mose att hantera spetälska. Efter att synden kommit in i världen satte Gud omedelbart mänskligheten i karantän genom att förbjuda tillgång till Edens trädgård (1 Mos. 3:24). I 3 Moseboken 13:45, 46 skulle människor som drabbats av spetälska isoleras från kontakt med andra genom att förvisas ut ur lägret. Detta var inte ett frivilligt val. Detta fortsatte att upprätthållas även under Jesus tid som ett civilrättsligt tvång (Matt. 8:4).

Dessa exempel kan svara på vissa frågor, men de väcker också andra. Från ett andligt perspektiv, om vi tänker på synd som jämförbart med en dödlig sjukdom, tillåter Gud att den sprider sig okontrollerat? Även om det fullständiga svaret på denna fråga övergår syftet för denna artikel, är det värt att notera att i resten av Bibeln ser vi ofta att Gud ingriper för att sätta gränser för att minska den skada som synden kan orsaka. Dessa gränser kan vara jämförbara med nedstängningar av samhället eftersom avsikten är att begränsa framfarten av något ont. Detta ser vi i förbannelsen över orm och människa (1 Mos. 3:14–19), syndafloden (1 Mos. 6:5–7), förskingringen vid Babel (1 Mos 11:5–9), förstörelsen av Sodom och Gomorra (1 Mos. 19), Guds dröjsmål och senare dom över kananéerna genom Israel efter uttåget (1 Mos. 15:16; 5 Mos. 9:5) och till sist syndens yttersta förintelse i slutet av de tusen åren (Upp. 21).

Som vi redan diskuterat förorenar inte vaccin en person i religiös bemärkelse eftersom vacciner är avsedda att bevara liv och hälsa snarare än att skada. Detta förstärks bara ytterligare om man förstår att moralisk skuld är kopplad till moraliskt uppsåt. Så om ett vaccin inte religiöst orenar en person, är det då rättvist att argumentera mot eventuellt statligt tvång som om det handlade om religionsfrihet även om det inte kränker religiösa värderingar?

De flesta kristna inser att när det sjätte till tionde budorden bryts, har det civila samhället en roll att spela. Vi erkänner gärna att rattfyllerister inte hör hemma på vägen även om deras avsikter inte är att skada. Kristna inser att det är viktigt att säga nej till droger, eftersom det riskerar att öka självskador, brottslighet och är till nackdel för samhället i allmänheten. En del menar att det är nödvändigt att införa tvingande lagar mot abort för att skydda de oföddas liv. De flesta inser att många orättvisor berättigar till åtgärder som ibland kan behöva vara ”tvingande” för samhällets bästa även i frågor som kanske inte har en hög dödlighet (t.ex. snatteri, gå naken på allmän plats, köra för långsamt i omkörningsfilen, o.s.v.).

Istället för att ge konkreta svar eller välja sida, hoppas jag att den här artikeln har hjälpt till att avslöja några av de nyanser som måste till för att närma sig problem av det här slaget ur ett logiskt perspektiv. Har jag missat överväganden som skulle kunna göras för att argumentera för en viss sida av saken? Utan tvekan! Ändå har det varit mitt mål att de överväganden jag tagit med här ska ge en tydlig bild av vilka nyanser som måste visas hänsyn till i en ofullkomlig, komplicerad värld. Intellektuell ödmjukhet är något som vi måste låta oss konfronteras med regelbundet och ställa oss frågan: ”Vad krävs för att övertyga mig om att min logik är bristfällig?” Om man inte kan komma med ett rimligt, verifierbart svar kan det mycket väl vara så att man redan har bedragit sig själv.

Frågor att fundera över:

  1. Med tanke på skillnaden mellan vikten av medborgaransvar och behovet av religionsfrihet, hur borde man navigera i frågan om tvångsåtgärder, som exempelvis obligatorisk vaccination?
  2. Hur kan man skilja mellan religionsfrihet och medborgerlig frihet så att man inte blandar ihop dem?
  3. Var placerar man obligatoriska vaccinationer när man diskuterar religiösa kontra civila frågor?
    1. Är det verkligen en religiös fråga, och i så fall på vilken grund?
    2. Är det verkligen en civil fråga, och i så fall på vilken grund?
  4. Med tanke på hur mycket vi alla vill ha rätt i våra åsikter och övertygelser, vilka exempel kan du tänka dig som kan motverka dina slutsatser? Vad kan tala för eller emot? Var finns de möjliga luckorna i din logik?

Eric Louw har tjänstgjort som pastor i Texas Conference sedan 2014 och tog en Master of Divinity-examen 2020. Hans intressen består av teologi, undervisning och lärjungaskap. Artikeln publicerades först i Adventist Review.

 

[1] Inga av de vacciner som idag används mot covid-19 i Sverige har någon som helst koppling till mänskliga cellinjer.

[2] För mer information om hur vacciner kommit till genom historien: https://www.historyofvaccines.org/content/articles/human-cell-strains-vaccine-development