Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Utrikes

}
Dela

Uppmaning att lobba för söndagsledigt i EU

Nu när EU gör en översyn av sin arbetstidslagstiftning uppmanar Europeiska söndagsalliansen sina anhängare att göra sin röst hörd. Som adventister är vi tillfreds med hur arbetsdirektivet ser ut idag, eftersom det är upp till den enskilde att välja sin vilodag. Även om det inte är någon ”söndagslag” på gång, så är detta ett tillfälle också för adventister att uppmärksamma lagstiftarna om vår syn på vila och religionsfrihet.

Mars månad är kampanjmånad för Europeiska söndagsalliansen. Inför deras självutnämnda ”europadag för en arbetsfri söndag” (3 mars) uppmanar de sina anhängare att utnyttja möjligheten att göra sin röst hörd. Europakommissionen har en fortlöpande utvärdering av arbetsdirektivet (2003/88/EG) och efter att direktivet tillämpats och prövats i olika rättsliga mål är det nu dags för en översyn av direktivet. Som ett sista steg i förberedelserna är EU:s medborgare och organisationer sedan i december välkomna att delta i ett s.k. ”offentligt samråd” genom att lämna in sina synpunkter via ett webbformulär fram till den 15 mars. Söndagsalliansen hoppas på detta sätt förmå Europakommissionen att ge söndagen en särställning i Europeisk arbetstidslagstiftning.

Hos adventister väcker kampanjer av det här slaget en farhåga om att deras och andras religionsfrihet i förlängningen kan komma att begränsas. Adventister firar den bibliska sabbaten (lördag) som vilodag. Som adventister är vi glada över att EU genom Europakonventionen och i arbetsdirektivet visar respekt för religionsfriheten. Vi vill att alla människor även i fortsättningen behandlas lika i EU:s och EU-ländernas lagstiftning när det gäller vilodag, oavsett religiös övertygelse. Vi ser med oro på de krafter som vill att EU ska styra över områden som berör människors tro och trosutövning.

Även om Europeiska söndagsalliansen nu kampanjar, så är det inte i dagsläget aktuellt att ta upp frågan om arbetsfria söndagar i översynen av arbetsdirektivet. Problemområdena som Europakommissionen själva tar upp inför översynen handlar istället om undantagen från regeln om 48-timmars arbetsvecka, hur jourtid ska behandlas, när kompledighet ska ges och hur den genomsnittliga veckoarbetstiden ska beräknas.

Du har möjlighet säga din mening om arbetsdirektivet och understryka hur viktigt det är för oss adventister (och andra troende) att arbetsdirektivet även i framtiden inte fastsäller någon viss dag för veckovila, utan att alla behandlas lika inför lagen oavsett religion. Europakommissionens frågeformulär finns här. Det är ett omfattande formulär och alla frågor måste besvaras. Synpunkter om religionsfrihet kan lämnas i lämpliga rutor för fritext mot slutet av formuläret under "3. Framtidsutsikter" eller "4. Andra synpunkter...".

Detta har hänt hittills

Adventistsamfundet i Europa följer utvecklingen kring religionsfrihetsfrågorna i EU. Vi har här på adventist.se och i Missionären rapporterat om detta sedan 2011 då Europeiska söndagsalliansen, en lobbygrupp bestående av fackföreningar och kyrkor i Europa, försökt att ge söndagen en särställning i EU:s arbetsdirektiv – den lag som sedan 2003 reglerar arbetstid i Europa. Arbetsdirektivet, som i Sverige utgör arbetstidslagen, reglerar veckoarbetstid, dygnsvila och nattarbete. Direktivet är övergripande och ställer upp minimivillkoren för ett arbetsliv som ska garantera balans mellan arbete och fritid för EU:s medborgare. Veckovilan definieras i artikel 5 som rätt till en sammanhängande ledighet på minst 24 timmar utöver de 11 timmar vila vi har rätt till varje dygn. Direktivet säger inget om när under veckan denna ledighet ska ges eller tas, det är en fråga för varje enskild arbetsplats genom fackliga avtal och förhandlingar.

Söndagsalliansen är inte nöjd med denna ordning. Man menar att alltför många familjer inte finner en gemensam dag för vila och rekreation. Därför vill man se att den kristna kyrkans traditionella vilodag, söndagen, får en särställning i EU:s lagstiftning. Men EU har hittills inte fallit för deras argument. Dels riskerar frågan att skava mot Europakonventionens skrivning om religionsfrihet. Dels är EU i allt väsentligt en ekonomisk union som vill främja fri rörlighet när det gäller varor och tjänster. Det ligger inte i unionens intresse att begränsa handeln vissa dagar.

Hittills har inte lobbningen för en arbetsfri söndag varit särskilt framgångsrik. I början av 2010 togs frågan upp för första gången i EU-sammanhang då en EU-parlamentariker ville tvinga Europaparlamentet att ta upp frågan genom ett s.k. medborgarinitiativ. För att ett medborgarinitiativ ska nå parlamentets dagordning krävs en miljon underskrifter från medborgare i minst tio EU-länder. Fram till idag (mars 2015) har färre än 20 000 EU-medborgare skrivit under. Fem år senare återstår alltså 980 000 underskrifter.

Inför EU:s parlamentsval 2014 uppmärksammade vi hur Söndagsalliansen försökte få upp söndagsledigheten på EU-valets agenda. Då uppmanade man EU-parlamentariker att skriva under ett löfte om att verka för att främja söndagen som ledig dag i EU. Fram till idag har 42 av parlamentets 751 ledamöter avgett detta löfte, det är 5,6 % av de folkvalda.

Kan det hända?

Även om det politiska stödet för att ge söndagen en särställning i EU:s arbetstidslagstiftning ser svagt ut i dagsläget, så kan omständigheterna snabbt ändras. Det kanske inte ens är i arbetstidslagstiftningen vi ska vänta oss något sådant? Den växande främlingsfientligheten och islamofobin kan vända den europeiska folkopionen till stöd för att "kristna kulturella värden" ska ha en mer framträdande plats i samhället. Den växande nationalismen och de populistiska högerpartierna använder ofta en sådan retorik mot det mångkulturella samhället.

Med utgångspunkt i Bibelns profetior väntar sig adventister att framtiden bär en konfliktfylld uppgörelse mellan sann och falsk tillbedjan. I Upp. 14:7 uppmanas de kristna i tidens slut - de "som bevarar Guds bud och tron på Jesus" - att "tillbe honom som har skapat himlen och jorden och havet och vattenkällorna". Eftersom sabbaten välsignades och gjordes helig av Skaparen och fungerar som ett minnesmärke över skapelsen (1 Mos. 2:1-3; 2 Mos. 20:8-11) är det sannolikt att den kommer att spela en roll denna konflikt.

Tidigt i adventisternas historia började Nationella reformrörelsen i Nordamerika framföra krav på att söndagen skulle bli nationell vilodag i USA. Mot slutet av 1880-talet lyckades man förmå den amerikanska kongressen att ta upp ett sådant lagförslag. I några av sydstaterna hade adventister redan dömts till straffarbete för brott mot lokala söndagslagar i dessa delstater. Detta oroade den unga adventiströrelsen som valde att engagera sig politiskt mot denna inskränkning av religionsfriheten och statens åtskillnad från kyrkan. Och man lyckades avvärja hotet den gången. Sedan dess har adventister ett starkt engagemang i religionsfrihetsfrågor i hela världen.

Ellen White, en av Adventistsamfundets grundare, skrev mot bakgrund av kampen mot söndagslagar i den amerikanska kongressen ett par decennier tidigare att hotet om söndagslagar kommer att återkomma:

"Vi kommer snart att ställas inför denna fråga. Guds sabbat kommer att trampas under fötterna och en falsk sabbat kommer att upphöjas. Med en söndagslag är det möjligt att de som håller sig till den sjunde dagen [sabbaten] får lida stort"(Review and Herald, 30 september 1909).

Rainer Refsbäck