Nu har det snart gått ett halvår sedan covid-19 gjorde intrång i helg som vardag. Vi har varit förskonade i Sverige vad gäller rörelsefrihet – i mindre församlingar har vi kunnat samlas under vissa förutsättningar. Under sommaren lättades restriktionerna något när det gällde resor, men i övrigt så har Sverige hållit fast vid sina rekommendationer när andra länder lättat. Vi får se vad hösten bär med sig. Samtidigt längtar vi efter att få återgå till någon slags normalitet i församlingarna, med kontaktskapande verksamhet och gudstjänstfirande.
Hur ska vi göra för att göra detta på ett säkert sätt?
Adventistsamfundet har hittills inte bestämt exakt hur församlingarna ska göra, stänga eller hålla öppet, utan endast uppmanat församlingarna att följa myndigheternas rekommendationer (alltså inte som tips, utan som regler som ska följas). När vi skriver detta gäller fortfarande förbudet mot allmänna sammankomster över 50 personer och inget tyder på att den gränsen kommer att lättas under hösten. Allmän sammankomst innefattar även möten och gudstjänster i våra kyrkor.
Till tidningen Dagen kommenterar statsepidemiolog Anders Tegnell de krav på lagändringar som ställts från bl.a. kultursektorn: "Kommer en ny lagstiftning på plats är vi gärna med och diskuterar vilka kriterier man då kan sätta upp för att säkra sammankomster, i kyrkor till exempel, som ofta är väldigt stora byggnader och där man kan tänka sig vara något fler än 50 utifrån ett rent smittskyddsperspektiv."
Under alla omständigheter behöver församlingen tänka på följande i samband med att man beslutar om att eventuellt återuppta/fortsätta hålla möten i församlingens lokaler:
Använd inte fläktar eller andra system som cirkulerar samma luft i lokalen, men se gärna till att ha god ventilation, öppna fönster om vädret tillåter exempelvis.
Adventistsamfundets ledning vill påpeka att det finns verkliga skäl till varför vi understryker dessa råd till alla församlingar. Församlingsverksamhet, detta att mötas från olika håll och bakgrunden i nära gemenskap, sjunga tillsammans, har visat sig medföra särskilda risker. Ibland kan det finnas en tanklös tro på Guds beskydd eller att en i övrigt hälsosam livsstil skulle vara en garanti mot sjukdom. Men vi måste fortfarande ta vårt ansvar och precis som Israels folk följa både Guds och myndigheters föreskrifter och rekommendationer för att främja folkhälsan. Vi kanske tänker att vi själva inte är i riskzonen, men glömmer att andra kan vara det eller uppleva en oro för att bli sjuk. Därför behöver vi ta vårt ansvar och visa varandra hänsyn.
Rainer Refsbäck missionssekreterare