19 okt. 2017 | Bryssel, Belgien.
Vad är Europas arv på 2000-talet från Reformationen? För Raafat Kamal, ledare för den Transeuropeiska divisionen, är svaret enkelt. Det är ett arv som måste leva vidare.
Tillsammans med främst lutheranska teologer, pastorer, kyrkohistoriker och medlemmar I Europaparlamentet blev Kamal inbjuden till Europaparlamentets möte i Bryssel den 17 oktober.
Arrangemanget organiserades av Hannu Takkula som är vice ordförande för the Parliamentary Intergroup for Freedom of Religion and Belief, och syftade till att utforska vilka lärdomar från Reformationen som på ett positivt sätt kan forma Europas framtid.
Redan från början låg betoningen på nåden och dess positiva verkningar till hela samhället. Den holländske parlamentarikern Peter van Dalen påtalade att nåden är nära sammankopplad med att ”göra det goda” (Ps. 37) ”Det är avgörande för oss politiker att söka rättvisa och förebygga orättvisor” sa han och betonade att: ”ett gott styrelseskick söker sin nästas välmående. Nådefull politik riktas mot våra medmänniskor och omgivning.”
Många talare såg översättningen av Bibeln till nationella språk som något mycket viktigt. Enligt den ungerska teologen och historiker Dezsö Buzogάny hjälpte detta till att förankra språket, den nationella identiteten och gjorde Bibeln tillgänglig i alla familjer. Fokus på bibelläsning ledde till ökad utbildning – även för flickor! Detta förvandlade Europa. Många av Reformationens kärnpunkter är fortfarande av stor betydelse idag. ”Tolerans är fortfarande en stor fråga” sa parlamentarikern Arne Lietz. Den ortodoxa prästen Heikki Huttunen framförde vikten av att komma tillsammans från olika synsätt och bakgrunder så att man tillsammans kan nå en bättre förståelse för vittnande, rättvisa och gästfrihet. ”Migration är en fråga, inte bara för de som kommer till Europa, utan även för dem som rör sig inom Europa” förklarade han och poängterade vikten av säkerhet för att minska kriminell verksamhet och människosmuggling. ”Kyrkan måste lyfta denna fråga.” sa han.
Kamal var en av de sista talarna och han betonade än en gång nåden utifrån Gamla testamentets princip ”gör det rätta, lev i kärlek och håll dig troget till din Gud” (Mik. 6:8). ”Att omfamna religiös frihet är att kämpa för och integrera människors värde i våra lagar, kulturer och sätt att leva” sa Kamal. ”Det är att personligen anamma en attityd av tolerans som uttrycks i solidaritet med varje medmänniska. Det omvandlas till respekt för varje människa. Vi är ju skapade i Guds avbild och det kommer till uttryck när vi respekterar andras rättigheter.”
För Kamal går detta hand i hand med mission. Innan han lyfte upp några av missionsaspekterna i kyrkan betonade han: ”De flesta vet att Jesus kom och att ge förlåtelse och nåd – grundstenarna i Reformationen. Det är mindre känt att Bibeln undervisar att en sann upplevelse av Jesus Kristus nåd ofrånkomligen kommer motivera människor, samhällen och länder att tillämpa biblisk rättvisa och nåd i den här världen.”
Kanske hade Martin Luther blivit förvånad om han satt i parlamentsbyggnaden. Två talare, bägge med katolsk bakgrund, talade ut om Luthers bidrag till utvecklingen i Europa. Mairead McGuinnes lyfte även upp samma poäng som Kamal gjort. ”Kyrkan måste fortsätta att reformeras.” Även om kristendomen i dagens sekulära Europa inte är så inflytelserik som förr, så betonar hon att kyrkan spelar en viktig roll i samhället.
Dagens sista talare var juristen och teologen Katrin Hatzinger. Hon talade om Luthers felsteg i hur han behandlade bl.a. Anabaptister och Sabbaterianer, men hur dessa misstag lett till utveckling av positiv dialog. Hon ser kyrkan som en avgörande motvikt och en källa till expertis i de juridiska diskussionerna om asylsökande och flyktingar, och säger: ”Vi vill att olika kyrkor ska blir erkända av EU.”
Kamal ser tillbaka på dagen och sammanfattar: “I dagens presentationer såg jag betydelsen av en reformation baserad på Guds Ord som inte tar slut.”