Sabbaten den 25 september i år var det dags för en minneshögtid över de 125 år som passerat sedan Olof Johnson och de 14 nydöpta medlemmarna bildade vår församling, som idag har 149 medlemmar.
Stor är Guds trofasthet var temat när Örebro adventistförsamling något försenat firade sitt 125 årsjubileum. Bittida om morgonen, sabbaten den 1 augusti 1885 samlades man för att hålla dop i Svartån, vid Hästhagen. De 14 personer som då döptes bildade senare på dagen Sveriges då sjunde adventistförsamling – i Örebro (av dessa sju finns idag endast Stockholm och Örebro kvar). Olof Johnson, från Vittensten, Eda socken i Värmland, hade under 3 veckor på våren hållit möten i Örebro, som ledde fram till det hemliga dopet kl. 4 på morgonen innan folk vaknat. Olof hade redan 1876 döpts som baptist och blev vid konferensen i Grythyttehed 1883 den första ordinerade adventistpredikanten i Sverige. Klockan 10 hölls predikan och samma dag om aftonen var alla tillsammans för att bilda församling. Därefter firade de Jesus åminnelsehögtid (som Herrens måltid kallades). Johnson valdes till föreståndare och bröderna Pilqvist och Lindblad valdes att tjäna som diakoner.
Sabbaten den 25 september i år var det dags för en minneshögtid över de 125 år som passerat sedan Olof Johnson och de 14 nydöpta medlemmarna bildade vår församling, som idag har 149 medlemmar. Dagen inleddes med en bönestund för dem som var tidiga till kyrkan. Högtidspredikan hölls av missionsföreståndare Bobby Sjölander på dagens tema ”Stor är Guds trofasthet”. Alla bjöds sedan på en välsmakande, typiskt traditionell adventistmiddag med hasselnötsstek.
Eftermiddagen ägnades åt tillbakablickar. Yvonne Johansson Öster gav oss många intressanta glimtar från både före och efter församlingens bildande. Hon rörde vid Roparrörelsen som på 1840-talet förberedde marken för det missionsarbete som senare inleddes från utvandrade svenskar i USA, främst genom att skicka adventistskrifter till sina svenska släktingar och bekanta. Vi fick bland annat veta att av de 14 första medlemmarna blev tre missionärer till Kina, Island och Finland. Flera viktiga konferenser hölls även i Örebro, och det var vid en av dessa som sabbatsskolan i Sverige organiserades. Ellen White besökte Örebro vid tre tillfällen.
Församlingen har haft flera olika samlingslokaler genom åren, inte alltid speciellt ändamålsenliga, men idag gläds vi över vår fina kyrka som invigdes för snart 30 år sedan. En person som kom att få stort inflytande i församlingen var Charles Kahlström som återvändande svenskamerikan bosatte sig i Örebro och startade Örebro Hälsovårdshem. Under ett antal år kunde församlingen ha kyrka i en av Kahlström ägd lokal. Än idag finns de som minns hans hustru Märta, hur hon idogt verkade i hälsohemmet och hade sin givna plats i församlingen. Inge Svensson delgav oss muntligen en hel del av församlingens historia, medan vi till avslutning på dagen fick ta del av ett rikt bildarkiv från församlingens fotograf i ständig beredskap, René Larsson.
Nämnas måste också att flera av våra före detta pastorer, Sven Emanuelsson, Willow Palm, Jovan Dedic och Tobias Edlund, var på plats och förgyllde dagen, samtidigt som de kunde berätta hur det var på deras tid. Inbjudan hade även skickats till stadens andra församlingar att närvara vid vårt jubileum. Betlehemskyrkans pastor kom med en gåva till församlingen i form av en ikon, med en förklarande hälsning om omsorgstanken i en församling. Naturligtvis gavs det även tid under dagen att berätta något minne från församlingens liv genom åren, och många tog det tillfället i akt. Till kvällsfikat bjöds på ett 20-tal smörgåstårtor som församlingens medlemmar eller anknytningar bidragit med.
Lars Gille som varit förhindrad att närvara tidigare under dagen var den som fick avsluta den välsignade dagen med en kvällsandakt, där han konstaterade att Gud varit trofast mot församlingen i dagar som varit och att han har lovat vara med oss alla dagar även i framtiden, så länge tiden varar och vi behöver en församling här på jorden. Fram till dess är det viktigt att vi som krabban som går i sidled kan se både bakåt och framåt samtidigt. Ytterligare en poäng som är viktig i en församling fick vi med oss, nämligen hur viktigt det är att i Jesu anda respektera varandras olikheter likaväl som att vi respekterar församlingens gemensamma ställningstaganden. Dagen avslutades på bästa möjliga sätt, då alla stod i ring, tog varandras händer och tillsammans sjöng bönen Bred dina vida vingar – o Jesus över oss. Från det minnesvärda jubiléet är det bara att gå vidare, en dag i taget.
Elsie Stone
Föreståndare i Örebro Adventkyrka
Foto: René Larsson