Lärare med humor och klarsyn till vila

När en älskad människa dör uppstår en närvaro av en frånvaro som är högst påtaglig. Har den människan också haft en stark närvaro i många människors liv så blir upplevelsen desto mera markant. Kerstin Christiansen hade en sådan närvaro hos många i Adventistsamfundet här i Sverige. Kanske kan man säga att hon fick den från födseln: hennes föräldrar pastor David och Carin Carlsson var i hela sina liv engagerade i ungdomar och barn. David fann Västerängs lägergård, älskad av generationer. Kerstin fortsatte engagemanget. Inte minst under senare år renoverade hon rum, deltog i planeringen av den nya vaktmästarbostaden, satt i styrelsen. Det var hennes plats på jorden där hon samlade syskon, barn och vänner. På något sätt var hon navet i sin släkt, ofta på språng för att arrangera något alla kunde ha glädje av.

Konstnärlighet, praktiskt handlag, musikalitet, sinne för litteratur – gåvorna var många. Ekebyholmsskolans elever präglade hon under 22 år (1963–1985 med några avbrott) som svenska-, tyska- och historielärare med sin sunda kristna tro, rotad i väckelsetraditionen, full av humor men också klarsyn – maktfullkomlighet avslöjades alltid! Med den klarsynen bidrog hon under många år som ledamot i samfundsstyrelsen, skolstyrelsen och som församlingsföreståndare.

Så blev hon också en god förkunnare där det heliga Ordet landade på ett verkligt och påtagligt sätt hos den som lyssnade. Själv var hon en god lyssnare, få förunnat. Med ett brett kontaktnät i andra kyrkliga sammanhang, inte minst i Ystad som blev hemorten efter åren på Ekebyholm, hade hon stor respekt för andra troende. Alltid tydlig med sin egen tro. Alla möjliga människor rörde sig i hennes och maken Olafs hem. Olaf, filosofen, som hon träffade en gång i Tyskland, som följde henne till Sverige och blev hennes liv i alla dessa år. I det gästfria hemmet diskuterades allt. Det är så jag minns Kerstin mest av allt. Vårt livslånga samtal – alltså inte prat, men samtal – började på en tågresa till ungdomskongressen i Utrecht 1960. Det slutade först en vecka innan hon somnade in just när julaftonseftermiddag gick över i sabbatsvilans skymning.

Kerstins doptext var från Upp. 2:10: ”Var trogen intill döden så skall jag giva dig livets krona.”

Kerstin var trogen. Under sin sjukdomstid sa hon ofta: Jag är tacksam, jag har levt ett gott liv. Hennes frälsningsvisshet var väl grundad i hennes tro på den herre Jesus Kristus hon följt hela sitt liv.

Vi ser fram emot den stora dagen och en evighet av samtal i allvar och skratt.

Kerstin sörjs närmast av maken Olaf och sönerna Martin och Andreas med familj och syskonen Birgitta Kazen, Hans Gille och Lars Gille med familjer.

På familjens och vänners vägnar
Yvonne Johansson Öster

Begravningen kommer att ske den 25 januari, kl 12.30, i Klosterkyrkan i Ystad. Tänk gärna på Västerängs lägergård om du önskar ge en minnesgåva. Gåvan förmedlas av Adventistsamfundet (151378-7 pg | 269-9973 bg | Swish: 123 4194 148). Märk inbetalningen ”Kerstin Christiansens minne”. Skicka därefter ett meddelande till minnesgava@adventist.se med övriga upplysningar för minnesadressen.

Anmälan till minnesstund, Kviskes begravningsbyrå, 0411-100 69.