Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Utrikes

Dela

Hög psykisk ohälsa bland danska adventistkvinnor

En undersökning som gjorts av den danska statens folkhälsoinstitut visar att andelen kvinnor som lagts in för sjukhusvård på grund av depression är betydligt högre bland adventister och baptister än befolkningen i övrigt och männen i samma trossamfund.

Det är den danska kristna tidningen Kristelig Dagblad som redogör för detta, även tidningen Dagen har skrivit om det.

9 500 personer ingår i studien som bygger på uppgifter från patientjournaler ända sedan 1970. Resultatet visar att andelen inskrivningar på grund av depression är 57 procent högre bland adventist- och baptistkvinnor än den danska befolkningen i övrigt. Samtidigt är männens ohälsotal i dessa samfund i nivå med befolkningen i övrigt.

Forskarna bakom studien är förvånade över att resultatet avviker så från det förväntade. Liknande studier i USA visar att förekomsten av depression bland troende brukar vara lägre än hos befolkningen i övrigt.

Dock har forskarna inga definitiva förklaringar till att det är på det här sättet. I intervjuer med samfunden har man kommit fram till några troliga hypoteser. Den första handlar om att dessa två samfund av tradition har gett stort utrymme åt personer med psykisk ohälsa. En annan orsak kan vara den alltmer sekulära omgivningen som sätter troende individers värderingar på prov, inte minst när det gäller sexuellt beteende och alkoholvanor - vilket kan ha betydelse för den psykiska hälsan.

Skälet till varför det är just kvinnor som drabbas i det här sammanhanget, menar man kan bero på att kvinnor är överrepresenterade i dessa trossamfund. Det innebär att fler kvinnor lever ensamma utan att hitta en partner inom församlingen. Ensamhet är ofta en orsak till depression. En annan orsak är att kvinnor är bättre på att söka hjälp än männen, som ofta biter ihop och skäms för psykisk ohälsa.

Dock ifrågasätts studien och slutsatserna av andra forskare. Religionspsykologen Peter la Cour är skeptisk till slutsatserna och frågar sig om man inte måste nyansera orsakerna:

Blir man sjuk av att tillhöra en viss religiös gemenskap? Eller söker man sig till en viss religiös gemenskap när man är sjuk? Eller finns det statistiska "tillfälligheter", andra faktorer som spelar en roll i sammanhanget?

Om det var frågan om "marginalisering" i ett alltmer sekulariserat samhälle, borde andelen ohälsotal vara relativt lika mellan män och kvinnor. Att det skulle bero på att kvinnor är överrepresenterade är svårt att tro, eftersom andra studier visar att det är ensamma män som oftare drabbas av ohälsa än ensamma kvinnor.

Rainer Refsbäck