Enhet, ansvar och vårt gemensamma uppdrag

Vi lever i en tid som präglas av spänningar och snabba förändringar – i samhället, i den politiska och religiösa världen, och också ibland oss som delar en gemensam tro på Jesus snara återkomst. Det påverkar samtalsklimatet, tilliten och ibland även vår förmåga att hålla fokus på det som är vårt uppdrag. Mot denna bakgrund vill Adventistsamfundets ledning i Sverige förklara vad vi vill stå för och varför vi i vissa situationer behöver sätta gränser. Inte för att söka konflikt, och inte riktat mot enskilda personer, utan för att värna förtroendet, gemenskapen och den kallelse vi bär tillsammans som kyrka.

Vid Adventistsamfundets unionsmöte sommaren 2025 antogs en gemensam samfundsplan för perioden 2026–2029. Där har vi formulerat en tydlig vision: att vara ett levande och växande trossamfund med Jesus i centrum, en rörelse i tiden som förbereder människor för hans återkomst och utmanar till trohet mot Gud och hans Ord. Vårt löfte till våra medmänniskor är att hjälpa människor att förstå Bibeln så att de kan finna frihet, helande och hopp i Jesus. Det är detta löfte och detta uppdrag som vi vill ha som vår kompass i allt vi gör.

Kyrkans uppdrag är därför inte att dra fokus från vårt gemensamma uppdrag till interna konflikter, eller att skapa misstänksamhet och misstro mot varandra, utan att leda människor till lärjungaskap och ett liv i efterföljelse av Kristus – mitt i den verklighet där vi lever. När vi som samfundsledning tar ställning till arrangemang, undervisning och inbjudna talare handlar det ytterst om en fråga som kan låta enkel men är djupt krävande: Bidrar detta till att bygga upp församlingen och stärka vårt gemensamma uppdrag, eller riskerar det att bryta ned förtroende, relationer och enhet?

Enhet ett tidstecken

Enhet i Kristus är ett bärande bibliskt tema. Jesus ber för sina lärjungar att de ska vara ett, för att världen ska tro. Aposteln Paulus uppmanar oss att göra allt vi kan för att bevara Andens enhet genom fridens band. Samtidigt är det viktigt att säga tydligt att enhet inte är detsamma som likformighet. Adventistsamfundet i Sverige har medvetet verkat för högt i tak, teologisk reflektion och mångfald i uttryckssätt, språk och kultur. Vi är olika, och vi lever och verkar i olika sammanhang – och det är i grunden en styrka.

Men med frihet följer ansvar. Friheten i kyrkan kan aldrig kopplas loss från hänsyn till helheten. När undervisning, uttryck eller initiativ – oavsett hur fromma eller traditionella de kan uppfattas – i praktiken leder till att misstro väcks mellan medlemmar och församlingar, att medlemmar ställs mot ledarskapet, att demokratiskt fattade beslut undergrävs eller att parallella strukturer byggs i opposition mot samfundet, då har vi lämnat ett konstruktivt samtal om mångfald. Då rör vi oss i stället in i ett mönster som hotar gemenskapen och försvagar kyrkans vittnesbörd.

Vem får undervisa församlingen?

Adventistsamfundet är organiserat, inte för att kontrollera eller kväva engagemang, utan för att skydda. Vår organisation är ett redskap för att värna församlingarnas andliga hälsa, den teologiska integriteten och förtroendet mellan olika delar av kyrkan. Redan i samfundets tidiga historia insåg våra pionjärer behovet av gemensamma ordningar kring vem som ges tillträde till predikstolen och vem samfundet ger sitt officiella stöd.[1] Syftet var – och är fortfarande – att förebygga den splittring, polarisering och förvirring som ofta följer i spåren av initiativ som inte är förankrade i och ansvariga inför den gemenskap där de verkar.

I detta ligger också en viktig princip: vissa beslut inom samfundet rör enskilda ärenden, medan andra är av mer principiell karaktär och syftar till att ge långsiktig vägledning för hur vi som gemenskap agerar över tid. När samfundsledningen fattar beslut som uppfattas som begränsande handlar det därför inte nödvändigtvis om en specifik person eller situation, utan om ett ansvar att värna riktning, enhet och integritet i samfundets liv och arbete.

I detta sammanhang vill vi också tydliggöra hur Adventistsamfundet som global kyrka är uppbyggt. Generalkonferensen har en viktig samlande och vägledande roll i gemensamma trosfrågor och i samfundets internationella mission, men den ersätter inte det ansvar som vilar på församlingar, konferenser och unioner. Dessa nivåer har medvetet givits ett självständigt mandat för att evangeliet ska kunna förmedlas troget, begripligt och relevant i olika kulturella, språkliga och samhälleliga sammanhang. Att olika unioner gör olika prioriteringar när det gäller tonläge, uttryckssätt och tillämpning är därför inte ett tecken på illojalitet mot samfundet, utan en förutsättning för att ett världsomspännande trossamfund ska fungera som en sammanhållen kropp.

När samfundsledningen, i dialog med församlingar och i samråd med andra unioner och vår division, väljer att inte ställa sig bakom en viss inbjudan eller ett visst arrangemang, handlar det därför inte om rädsla för kritik. Det handlar inte heller om att dra gränser mellan konservativt och liberalt, eller mellan rätt och fel personer. Vår bedömning rör något mer grundläggande: vilken frukt bär det? Jesus säger att vi ska känna igen både människor och undervisning på deras frukt. Frukt handlar inte bara om vad som sägs från en talarstol, utan om vad som skapas över tid – i relationer, i tillit till församlingen och i viljan att tjäna det gemensamma uppdraget.

När Jesus själv sammanfattar det kristna livets kärna sätter han relationen i centrum: Älska Herren din Gud av hela ditt hjärta… och din nästa som dig själv (Luk. 10:27). För Jesus var sanningen aldrig frikopplad från kärleken, och undervisningen aldrig ett mål i sig. Därför behöver också vår bedömning av frukt ta hänsyn till hur relationen till Gud och till nästan formas, hur gemenskap byggs upp och hur ansvar tas för varandra inom Kristi kropp.

Konflikter skapar sår

Vi vill också vara tydliga med att Adventistsamfundet i Sverige inte har för avsikt att importera konflikter från andra delar av världen. När personer eller grupper med en historia av konflikt och polarisering ges plattformar här utan förankring och dialog, skapar det spänningar. Särskilt gäller detta när relationerna till de egna lokala sammanhangen redan är skadade. Då finns en risk att samma sår och mönster av splittring reproduceras även hos oss. Det gagnar varken vår gemenskap, vårt uppdrag eller vårt vittnesbörd i ett redan starkt sekulariserat samhälle.

I dessa sammanhang dyker ibland tanken upp att splittring och konflikt är en nödvändig del av den så kallade ”sållningen” i den sista tiden. Bibeln talar visserligen om prövningar och om villoläror, men den uppmanar oss aldrig att själva initiera splittring, iscensätta konflikter eller aktivt så misstro inom Kristi kropp för att påskynda Guds verk. Den sållning som Bibeln talar om är inte ett projekt för människor att driva, utan ett verk som Gud själv utför genom sanning, kärlek och ljus – aldrig genom rädsla, manipulation eller maktspel. Vårt uppdrag är fortsatt att, med friden som band, sträva efter Andens enhet.

Samtidigt vill vi understryka att detta inte handlar om att kontrollera vad enskilda medlemmar får läsa, lyssna till eller ta del av i olika sammanhang. Vi vet att våra medlemmar möter en mängd olika röster genom böcker, medier och digitala plattformar, och det respekterar vi. De beslut som fattas handlar i stället om vilka sammanhang Adventistsamfundet som helhet väljer att stå bakom, ge utrymme för och legitimera genom sina strukturer och sin gemensamma ordning.

Fokus på Jesus uppdrag till kyrkan

Därför vill vi vädja till er som är medlemmar och företrädare för våra församlingar: värna förtroendet, också när ni inte delar eller fullt ut förstår alla beslut som fattas i samfundet – det kan finnas faktorer och sammanhang som inte är synliga för alla. Sök dialog och samtal, i stället för parallella vägar som försvårar gemenskapen. Pröva andarna – inte bara efter hur rätt eller övertygande något låter, utan efter vilken frukt det bär. Låt oss tillsammans hålla fokus på Jesus, på människors behov och på det uppdrag vi fått som kyrka.

Vi är ett litet trossamfund i Sverige. Vår styrka ligger inte i att dela upp oss i falanger eller vinna interna strider, utan i att – trots våra olikheter – stå samlade kring det som är väsentligt. Som Paulus skriver: ”Gud är inte oordningens utan fridens Gud” (1 Kor. 14:33).

Som samfundsledning vill vi fortsätta att lyssna, föra dialog, visa tålamod och samtidigt stå fasta i det uppdrag vi har fått. Vi ber om vishet, ödmjukhet och mod – inte mod att slåss mot varandra, utan mod att hålla samman när det är svårt.

Med respekt, ansvar och hopp i Jesus,

Adventistsamfundets ledning
Daniel Hailemariam, Rainer Refsbäck och Terje Wollan Dahl

Om du vill veta vilka arrangemang som sker i samarbete med Adventistsamfundet så finner du dem alltid under adventist.se/kalender.