Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Inrikes

}
Debattartikel om barns rätt till tro
Dela

Debattartikel om barns rätt till tro

Frikyrkornas samarbetsorgan Sveriges Frikyrkosamråd (FSR) publicerade idag en debattartikel om barns rätt till religionsfrihet i ett samhälle som alltmer präglas av att religiösa sammanhang och värderingar misstänkliggörs. Adventistsamfundets missionsföreståndare Bobby Sjölander är en av dem som undertecknat.

I år är det 100 år sedan det första valet i Sverige med allmän och lika rösträtt. 100 år av demokrati i Sverige uppmärksammas på olika sätt, men vad som ofta glöms bort är att de demokratiska rättigheterna på många sätt var ett resultat av den växande frikyrkliga rörelsen under 1800-talet. I den frikyrkliga miljön fanns lika rösträtt många årtionden tidigare. Frikyrkorörelserna har historiskt också på andra sätt drivit på de demokratiska fri- och rättigheter eftersom religionsfriheten, samvetsfriheten och yttrandefriheten är grundpelare i ett demokratiskt samhälle.

För många adventistfamiljer finns kampen för religionsfrihet fortfarande färskt i minnet. Ända in på 1960-talet fick adventistfamiljer kämpa för att deras barn inte skulle tvingas gå i skolan under sabbaten, eftersom det rådde skolplikt på lördagar fram till 1968. Först 2017 kom Adventistsamfundet fram till en rimlig överenskommelse med Universitets- och Högskolerådet (UHR) om att högskoleprovet varannan gång ska förläggas på en söndag istället för lördag. Det är dock ännu inte självklart att adventistungdomar slipper skriva tentament under sabbatstid. Ända in på 1990-talet räckte det inte med att en ung adventist som kallats till mönstring enkelt förklarade att han ville göra vapenfri värnplikt i försvaret för sitt samvetes skull. Det krävdes en grundlig psykologutredning för att om möjligt få en sådan begäran godkänd. De demokratiska fri- och rättigheterna kan inte tas för givna. De måste ständigt kämpas för. Och grundläggande för demokratin är religionsfrihet, samvetsfrihet och yttrandefrihet.

Trots att FN:s barnkonvension blivit svensk lag är det inte självklart att barns demokratiska och religiösa fri- och rättigheter värnas i Sverige. Svenska politiker och myndigheter skapar med sin retorik en allt smalare åsiktskorridor när de gäller barns möjligheter att komma i kontakt med religiösa uttryck. Barn lär sig misstänkliggöra religiösa sammanhang genom politikers och myndigheters agerande kring konfessionella friskolor, indragna aktivititetsbidrag till religiösa församlingars barn- och ungdomsverksamhet och tal om förbud mot omskärelse av pojkar och slöjförbud för flickor. Det är några av de synpunkter och exempel som lyfts fram i frikyrkoledarnas debattartikel i Svenska Dagbladet den 11 maj.

Religionsfrihet högt värderad

Ett av de värden som Adventistsamfundet håller allra högst är religionsfriheten. Inte bara därför att vi fått kämpa för den i olika tider och på olika platser i världen. Religionsfriheten är allra viktigast därför att den reflekterar Guds kärleksfulla karaktär och handlande med människan som bygger på fri vilja och frihet. Adventistsamfundet värnar om att stat och kyrka ska vara åtskilda och att en sekulär stat som ställer sig neutral i fråga om enskild religion eller livsåskådning är den bästa garanten för religionsfrihet.

Eftersom det råder skolplikt i Sverige vilket innebär att alla barn och unga genom lag är tvungna att delta i skolans verksamhet, bör även undervisningen i skolan vara konfessionsfri och inte förespråka den ena eller den andra religionen eller livsåskådningen, varken politiskt eller existensiellt. Det är helt i linje med Adventistsamfundets inställning.

Samtidigt betyder inte en konfessionsfri undervisning att skolan ska vara fri från konfessioner, att elever inte ska kunna komma i kontakt med religiösa uttryck och konfessionella inriktningar genom skolan, tvärtom. I en sekulariserad tid är det av stor betydelse att barn och unga lär sig förstå vilken kraft som finns i religionen och religiösa övertygelser, på gott och ont. Utbildning som tar hänsyn till detta hjälper nya generationer att förstå och värna vår demokrati mot religiös och politiskt extremism. Ett växande problem i den svenska skolan, och bland skolpolitiker och skolmyndigheter, är dock att en ateistisk humanism smyger sig in som en norm eller "neutral" hållning i fråga om religion och existensiella frågor. Den svenska skolan riskerar därför att bli konfessionell på ett överraskande sätt som marginaliserar barn med en annan religiös bakgrund, vars religiösa fri- och rättigheter ifrågasätts och utmanas.

Adventistsamfundets styrelse fattade i maj 2021 ett principbeslut att skriva under "Deklaration för en stark demokrati" som tagits fram av Kommittén Demokratin 100 år som utsågs av regeringen 2018. Kommitténs arbete går ut på att under åren 2018 – 2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati. Kommittén vänder sig till folkrörelser, organisationer och myndigheter i första hand med en uppmaning att skriva under deklarationen och där meddela vilka insatser man vill bidra med för att stärka demokratin i Sverige. Insatserna samlas under rubriken Vår demokrati – värd att värna varje dag. I deklarationen är tanken att samfundet ska redogöra för hur vi vill bidra till att stärka demokratin både internt i organisationen och externt i samhället. För det externa åtagandet vill nuvarande samfundsstyrelse skicka vidare till den tillträdande samfundsstyrelsen efter uionsmötet att fortsätta samtalet och formulera åtaganden kring bl.a. religioinsfrihetsfrågor för barn, asylsökande konvertiter och i skolväsendet. Ett internt demokratiåtagande kan vara att samfundet har valt att inte skjuta upp demokratin på grund av pandemin, utan genomför samfundets högsta demokratiska process unionsmötet digitalt istället.

Rainer Refsbäck missionssekreterare