Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Aktuellt

Anledning att tala om övergrepp
Dela

Anledning att tala om övergrepp

En adventistpastors predikan har senaste dagarna väckt uppståndelse och indignation på sociala medier. Pastorn har nu sagt upp sig, men samtalet om övergrepp i hemmet, inte minst mot kvinnor har bara börjat.

I en predikan för ett par veckor sedan påstod en adventistpastor i Bronx, New York, att ”den bästa personen att våldta är din fru”. Uttalandet har spritt sig över världen och med rätta väckt en hel del indignation och gjort att pastorn tvingats ta "time out" och kort därefter även blev uppsagd. Med anledning av att den 25 november inleder FN:s och även Adventistsamfundets särskilda uppmärksamhet kring våld mot kvinnor och våld i nära relationer, väljer vi här att uppmärksamma denna händelse. Även om händelsen i sig är bedrövlig, vill vi passa på att förmedla tankeväckande kommentar från ledarna för familjeavdelningen i Adventistsamfundets generalkonferens.

Några meningar i en predikan som en adventistpastor höll den 13 november i sin församling i stadsdelen Bronx i New York har väckt en del uppståndelse och indignation i sociala medier. Av den anledningen vill vi ta upp frågor om tro, äktenskapliga relationer och hur vi uttrycker oss i det offentliga rummet.

Sjundedagsadventister vill bekräfta varje människas värdighet och värde och fördömer alla former av fysisk, sexuell och emotionell misshandel och våld i familjen.

Efesierbrevets kapitel 5 – samma bibelställe som pastorn i Bronx använde för att hävda sina åsikter – är ett ”exempel A” på vad som bör ske i relationen mellan en man och hustru. Det är viktigt att förstå aposteln Paulus resonemang bakom de slutsatser han drar. Paulus målar upp en ordbild av vad som bör hända i äktenskapsrelationerna hos dem som bekänner sig vara Kristus efterföljare. Paulus förklarar i Efesierbrevet 5: ”Ha alltså Gud som förebild, som hans älskade barn. Lev i kärlek, så som Kristus har älskat oss och gett sig själv som en offergåva, som en välbehaglig lukt för Gud” (v. 1, 2). ”Underordna er varandra i fruktan för Kristus, och ni gifta kvinnor era män som Herren” (v. 21, 22). ”Så som församlingen underordnar sig Kristus, ska också gifta kvinnor i allt underordna sig sina män. Ni gifta män, älska era hustrur så som Kristus har älskat församlingen och gett sitt liv för den” (v. 24, 25).

Eftersom många hoppar över det övergripande budskapet i Efesierbrevet 5 genom att lyfta fram vers 22 ur sitt sammanhang – ”Ni kvinnor, foga er efter era män som efter Herren” –  missar de ofta kärnan i budskapet som finns i vers 25: ” Ni gifta män, älska era hustrur så som Kristus har älskat församlingen och gett sitt liv för den”. Paulus grundläggande budskap om reglerna för förhållandet mellan man och hustru – inklusive den ”underordning” som nämns i texten – bygger på att mannen älskar sin hustru så som Kristus älskar kyrkan.

Om det skulle finnas något missförstånd om vad Paulus menar när han anger att kärleken måste vara den övergripande motivationen för samspelet i varje äktenskapsförhållande, förstärker han sin poäng med en tydlig bekräftelse i 1 Korintierbrevet 13:4, 5: ”Kärleken är tålmodig och mild. Kärleken är inte avundsjuk, skrytsam eller högmodig. Den är inte oförskämd eller självisk. Den ilsknar inte till, och den är inte långsint”.

Eftersom det bibliska kravet är att männen ska älska sina hustrur så som Kristus älskade kyrkan, kan man fråga sig: ”Hur ser den kärleken ut?” Ett avgörande svar om hur Kristus älskar kommer från evangelierna i det välkända budskapet i Johannes 3:16: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv”.

Och specifikt rörande den känsliga frågan om sexuella relationer i äktenskapet, och vem som äger vems kropp –som låg till grund för de olyckliga påståendena som gjordes i Bronx – erbjuder Paulus sitt bästa inspirerade tänkande om ömsesidighet i äktenskapet i 1 Korintierbrevet 7:1-5: ”Jag ska nu svara på det ni skrev: ’Det är bäst för en man att inte röra vid en kvinna.’ Nej, på grund av kroppsliga begär, bör varje man leva med sin egen hustru och varje kvinna med sin egen man. Mannen ska ge sin hustru vad han är skyldig till, och likadant hustrun sin man. En kvinnas kropp tillhör inte henne själv utan hennes man, och på samma sätt tillhör en mans kropp inte honom själv utan hans hustru. Håll er inte ifrån varandra utom under en kort tid, och då bara om ni är överens om att ni båda vill koncentrera er på att be. Sedan ska ni komma tillsammans igen, annars kan Satan fresta er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt.”

Paulus budskap till man och hustru påminner dem om att de spelar i samma lag: det som påverkar den ena berör också den andra, det som gynnar den ena gynnar också den andra. Den centrala poängen är tydlig: man och hustru bör inte fatta ensidiga beslut när det gäller deras äktenskapliga relation. I stället bör de resonera tillsammans och göra val som är till ömsesidig nytta för äktenskapet och som gör det möjligt för varje partner att vara en representant för Jesus Kristus.

Slutligen kännetecknas Kristus förhållningssätt till relationer med människor – kyrkan (hans brud) – av vänlighet och respekt. Han tränger sig inte in i våra hjärtan utan vårt samtycke. Hur mycket han än vill ha en relation med oss väntar han utanför och knackar på vårt hjärtas dörr. Han ber i huvudsak om vårt tillstånd att komma in. Bibeln beskriver denna typ av relation i Uppenbarelseboken 3:20: ”Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag komma in till honom, och vi ska äta tillsammans.”

Bibeln visar tydligt att när en man älskar sin hustru på samma sätt som Kristus älskade kyrkan, så förekommer det inte något våld, tvång eller hot. Detta är utan tvivel vad Sjundedags Adventistsamfundet och dess församlingar står för när det gäller relationen mellan en man och hans hustru eller en hustru och hennes man. Låt oss inte förvränga detta. Vårt och våra medmänniskors bästa beror på det.

Willie Oliver är pastor, själavårdare, familjesociolog och certifierad familjelivsutbildare och ledare för familjeavdelningen vid Adventistsamfundets generalkonferens.
Elaine Oliver är licensierad klinisk terapeut, utbildningspsykolog och certifierad familjelivsutbildare och biträdande ledare för familjeavdelningen vid Adventistsamfundets generalkonferens.

Artikeln publicerades först i Adventist Review.