Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Inrikes

Dela

Allt färre frikyrkoförsamlingar i Sverige

Det är ingen nyhet att antalet medlemmar i Sveriges frikyrkor stadigt minskat det senaste 20-30, kanske 40 åren. En alldeles färsk s.k. Sverigeundersökning bland de klassiska svenska frikyrkorna*, visar att frikyrkornas församlingar minskat med mer än en församling i veckan under 2006-2010.

Tidningen Dagen lyfter i en serie artiklar fram resultaten av Sverigeundersökningen.

Det som oroar är att nedläggningstakten för frikyrkoförsamlingar i Sverige ökar. 50 % fler frikyrkoförsamlingar har lagts ner under perioden 2006-2010 jämfört med den föregående 5-årsperioden. Samtidigt minskar inte antalet medlemmar i samma takt som församlingarna. Medan församlingarna minskar med 13,2 % har medlemstappet endast varit 3,2 % i hela landet.

De frikyrkor som deltagit i Sverigeundersökningen arbetar också aktivt med att undersöka kvaliteten på församlingslivet genom samarbetet Naturlig Församlingsutveckling. Där medverkar även Adventistsamfundet i Sverige. Samfundsledarna för dessa frikyrkor skrev en gemensamt uttalande med anledning av undersökningens resultat, som du kan läsa här.

Där skriver man att man "oroas av att vi tillsammans minskat med 19 000 medlemmar och lagt ned 550 församlingar på tio år, vilket bland annat innebär att vi förlorat en stor kontaktyta mot samhället." Men det finns också glädjeämnen.

"Vi gläds åt att vi de senaste fem åren kan se ett starkt trendbrott i medlemsutvecklingen i Stockholms län och noterar att de nya migrantförsamlingarna är en starkt bidragande orsak till detta. Vi gläds också över många växande församlingsgemenskaper i vårt land och att 115 nya församlingsgemenskaper planterats sedan år 2000."

För att kunna stävja minskningen av församlingar och medlemmar måste frikyrkorna grunda minst 2 nya församlingar i veckan de närmaste åren. Sverigeundersökningen visar att drygt 87 % av de 2 221 frikyrkoförsamlingarna idag står stilla i medlemstillväxt i tillväxt, är minskande eller starkt minskande (från +9,9 % till -30 % i tillväxt).

Lite adventistperspektiv på statistiken

Adventistsamfundets medlemsantal har sakta sjunkit sedan mitten av 1950-talet. Några korta perioder av tillväxt har vi haft: 1966-1970 och nu senast 2006-2009, då medlemsantalet växt istället för minskat. Under samma tid har antalet församlingar minskat från 57 till 39.

I antal medlemmar är det inte några dramatiska skillnader, varken uppåt eller neråt, men betydelsefulla för ett litet samfund som Adventistsamfundet. Från drygt 3 300 medlemmar då vi var som störst under mitten av 1950-talet, till kring 2 741 år 2006, innan kurvan vände uppåt igen. Fram till 1985 behöll Adventistsamfundet i Sverige sitt medlemsantal kring 3 300 medlemmar, så den dramatiska minskningen har skett sedan dess, då vi på 20 år förlorade nästan 17 % av våra medlemmar.

I frikyrkosverige har medlemsraset för vissa samfund varit lika dramatiskt mellan 1985-2009. I Pingströrelsen backade man från drygt 100 500 medlemmar till 83 200 (också 17 %). Missionskyrkan har gått från 79 880 medlemmar till 60 875 (nästan 24 %). Frälsningsarmén har närmast halverat sina medlemmar, från nästan 10 850 till 5 650 (nästan 48 %). Baptistsamfundet från 21 095 till nästan 17 750 (nästan 16 %). Alliansmissionen har haft nästan 13 500 medlemmar under hela perioden. Och Metodistkyrkan har faktiskt vuxit något, från 6 305 till 6 436 medlemmar (Källa: Margareta Skog: "Frikyrkligheten och ekumenik kring millennieskiftet" och DI.se).

Det minskade antalet medlemmar har på många orter drivit på sammanslagningen av församlingar och på riksplan även sammanslagningar av samfund. 1997 bildades Evangeliska Frikyrkan av Örebromissionen, Fribaptistsamfundet och Helgelseförbundet som alla stadigt hade minskat i medlemsantal. Sammanslagningen har inneburit ett uppsving och en nytändning. Från 28 245 medlemmar 1997 till 33 616 medlemmar 2009 (medlemsökning på drygt 19 %).

Senast i maj 2010 beslutade Baptistsamfundet, Missionskyrkan och Metodistkyrkan att gå samman i ett gemensamt samfund.

Rainer Refsbäck

* I undersökningarna som denna text bygger på har man studerat de traditionella svenska frikyrkorna som har sina rötter i 1800-talets väckelserörelser (inklusive lutherska frikyrkor). Däremot ingår inte Svenska kyrkan och inte heller den Romerska katolska kyrkan, de ortodoxa och österländska kyrkorna som växt med invandringen under de senaste 30 åren.