Vår historia
Som många andra frikyrkor och väckelserörelser från 1800-talet har också adventisterna sin "början" i Amerika. Så vi börjar denna presentation med hur adventismen vaknade till liv och spridde sig runt jorden, och sedan ser vi på adventismens början i Sverige.
HASDA (Historiskt Arkiv för Sjundedags Adventistsamfundet) är en frivillig organisation som har till uppgift att förvalta och dokumentera samfundets historia. Roland Sjölander som leder HASDA:s arbete når du på:
Postadress: HASDA, c/o Roland Sjölander, Allévägen 17, 762 51 Rimbo
Telefon: 0175-702 79 eller 070-537 02 79
E-post: hasda@adventist.se
Adventisternas början i världen
På bara 150 år har Adventistsamfundet vuxit från en handfull individer, som noggrant studerade Bibeln på jakt efter sanning, till ett världsvitt samfund med över 15 miljoner människor som ser Adventkyrkan som sitt andliga hem (dec 2007). Läromässigt är adventisterna arvtagare till 1840-talets tvärkyrkliga milleritrörelse. Även om namnet "sjundedagsadventist" valdes redan 1860, organiserades inte samfundet förrän den 21 maj, 1863, när rörelsen bestod av ungefär 125 församlingar och 3.500 medlemmar.
William Miller startade den "stora adventväckelsen"1831
Mellan 1831 och 1844 ledde William Miller – baptistpredikant och f.d. armékapten – den "stora adventväckelsen" som så småningom spridde sig utöver hela den kristna världen. Grundat på sina studier av Daniels profetia i Daniel 8:14 räknade Miller ut att Jesus skulle komma tillbaka till jorden den 22 oktober 1844. När Jesus inte kom, upplevde Millers efterföljare det som kom att kallas den "stora besvikelsen."
De flesta av de tusentals människor som hade gått med i denna rörelse lämnade den i djup besvikelse. Men några få gick tillbaka till Bibeln för att finna en förklaring till varför de hade räknat så fel. De kom fram till slutsatsen att den 22 oktober hade varit rätt, men att Miller hade missuppfattat det som skulle hända det datumet. De drog slutsatsen att Bibelns profetior inte förutsade att Jesus skulle komma tillbaka till jorden 1844, utan att han inledde avslutningen på sin tjänst som förebedjare i himlen. De såg fortfarande fram emot att Jesus skulle komma snart, liksom adventister fortfarande gör idag.
Ur denna grupp som vägrade ge upp efter den "stora besvikelsen" uppstod flera ledare som började bygga på vad som skulle bli grunden för Sjundedags Adventistsamfundet. Framstående bland dessa ledare var det unga paret James och Ellen White och en pensionerad sjökapten, Joseph Bates.
James och Ellen White 1863.
Ellen kom att få en mycket framträdande roll i Adventistsamfundets grundande.
Joseph Bates, en av de tongivande första adventisterna
som bla förespråkade att sabbaten skulle hållas av adventister.
Denna lilla samling "adventister" började växa, främst i Amerikas nordöstra stater, där Millers rörelse hade börjat. Ellen White, som bara var i tonåren vid den "stora besvikelsen", växte till som talangfull författare, talare och administratör. Hon skulle bli och förbli en trovärdig rådgivare för adventisterna i över 70 år till hennes död 1915. Tidigt kom adventisterna att tro, liksom adventister allt sedan dess, att hon hade Guds särskilda ledning när hon skrev ner sina råd till en växande skara troende. Ett samfund börjar bildas
År 1860 valde de löst förbundna församlingarna i Battle Creek, Michigan, att kalla sig sjundedagsadventister. År 1863 organiserade man sig formellt som ett samfund med ett medlemskap av 3.500. Till en början koncentrerade sig arbetet till Nordamerika, tills man år 1874 sände samfundets första missionär, JN. Andrews till Schweiz. 1879 påbörjades arbete i Egypten, men det blev bara tillfälligt sedan ett uppror bröt ut i landet. År 1886 började man arbeta i Ryssland som det första icke-protestantiska landet. 1890 sändes den första missionsbåten, Pitcairn, till öarna i Stilla havet. Adventister startade verksamhet i sitt första icke-kristna territorium år 1894 (Ghana), och några andra länder i Afrika, samt Sydamerika. 1896 fanns det adventister också i Japan. Idag finns Adventistsamfundet verksamt i 204 av världens 228 länder.
Bland de främsta förklaringarna till adventrörelsens tillväxt under dessa år är litteraturverksamheten. Redan 1850 startade man en tidning som höll församlingarna informerade och byggde upp enheten (den ges fortfarande ut under namnet Adventist Review). Det första av samfundets nuvarande 56 tryckerier världen runt startades 1855 i Battle Creek, Michigan.
En annan faktor i samfundets framgång och en viktig del i vår förkunnelse är adventisternas omsorg om hela människan, även hennes hälsa. 1866 öppnades dörrarna för Battle Creek Sanatarium, som blev vida berömt för sina kurbad och Kellogg's Cornflakes. Den första av samfundets skolor startades också i Battle Creek 1872, vilket blev början på ett världsvitt utbildningsväsende som idag driver 5.530 skolor på alla nivåer. Adventisterna i Sverige
Adventismen i dess organiserade form spridde sig till Sverige från Amerika genom svensk litteratur som sändes hem till släkten i Sverige. Men i 1800-talets början hade roparna redan startat en adventväckelse som liknande Millers väckelse i Amerika. Roparna var barn och ungdomar som drivna av Guds Ande predikade ur Guds Ord (fastän många var för unga för att ens kunna läsa) att Guds dom stod för dörren.
En av de många tusen människor som berördes av roparnas budskap och den väckelse som uppstod var Peter Palmblad i Norra Ljunga socken i Småland. Han kom att emigrera till USA med sin familj år 1852 och där kom han i kontakt med adventväckelsen och blev den första svensk vi känner till att bli döpt och intagen i en adventistförsamling. Detta skedde 1857-58 i La Porte, Indiana. 1858 försökte Peter Palmblad intressera adventisternas ledare och bokförlag Review and Herald att ge ut en svensk budskapstidning. Men mötte kalla handen. Vid den här tiden såg man ännu inte behovet av att sprida rörelsen till andra språkgrupper eller länder.
Först år 1873 lyckades läraren James Sawyer övertala Adventistsamfundets ledare i Amerika att börja ge ut en tidning för de svenska immigranterna där. Svensk Advent Härold gavs ut varje månad från januari 1874, och hundratals exemplar sändes hem till släkten i Sverige. Som ett resultat började många att hålla Bibelns sabbat, lördagen.
Första numrets framsida av "Svenska Advent Härold", år 1874. Figuren är hämtad från profetian i Daniels bok, kapitel 2, och beskriver de riken som härskat i världen sedan Daniels egen tid fram till våra dagar och tills Jesus kommer tillbaka. Tidningens uppgift var "att upmuntra läsare till praktisk, kristlig religion, att förklara profetiorna, och försvara Guds bud och Jesu tro".
År 1884 började tidningen Sanningens Härold att ges ut från samfundets förlag i Kristiania (Oslo). 1895 började adventisterna i Sverige att utge Tidens tecken, en evangeliserande och utåtriktad tidskrift som 1968 bytte namn till Liv i nutid och fortsatte utges regelbundet fram till 1988-89 för att sedan under några år komma ut sporadiskt. 1897 började Skandinaviska förlagsexpeditionen på Kungsgatan 34 ge ut Missionären som ännu idag är Adventistsamfundets tidning i Sverige. 1924 började ungdomstidningen Ungdomens Budbärare att utges. Missionären och Ungdomens budbärare har varit tidningar som riktats till rörelsen själv i huvudsak.
1878 kom så danskättlingen och missionären John G. Matteson till Christiania (Oslo) där han fann att "många av de intresserade i staden är svenskar". Två svenskar, skomakaren Jonas Pehrson Rosquist från Grythyttan och bonden Olof Johnson från Åmot, döptes i Oslo. De återvände hem till Sverige i maj 1880 och började sprida adventisternas budskap.
I Grythyttan fanns det redan 20 personer som börjat hålla sabbaten, så i augusti 1880 grundades där den första Adventkyrkan i Sverige. Broder P. Saxin blev föreståndare för den 45 medlemmar starka församlingen. 1893 byggde församlingen i Grythyttan den första av adventisternas kyrkbyggnader i Sverige.
Adventistsamfundets första kapell i Grythyttan.
Byggnaden är idag i privat ägo och används inte längre som kyrka.
I mars 1882 möttes i Grythyttan åtta delegater från tre församlingar (med totalt 88 medlemmar) och organiserade den första konferensen i Sverige. Adventistsamfundet i Sverige hade fötts. Men tillväxten var svag till en början, och det av många anledningar. Tiderna var svåra, och för att vara attraktiv på den tidens arbetsmarknad skulle man vara villig att arbeta på sabbaten. Av den anledningen emigrerade många av de som döptes i Sverige till Amerika.
Motståndet från statskyrkan var fortfarande starkt mot frireligiösa under 1800-talets senare hälft. Det ledde till att Rosquist förbjöds att predika i Grythyttan och sattes åtta dagar i häkte när han vägrade att betala de 50 kronor i böter som han ålagts. Här följer några tidiga årtal och viktiga händelser i adventisternas historia i Sverige:
- 1884 började tidningen Sanningens Härold att tryckas i Christiania (Oslo).
- 1892 började adventister från Sverige att arbeta bland de svensktalande i Finland.
- 1894 startades Förening för Kristet Hjälparbete i Stockholms församling.
Idag är Adventistsamfundet fortfarande aktivt involverad i hjälparbete genom Adventist Development and Relief Agency (ADRA) som tar emot bistånd från bl.a. SIDA, för att förmedla till u-landsprojekt. Varje höst går också församlingarnas medlemmar ut i Hjälpaktion, knackar dörr och ger människor möjlighet att ta del i att göra världen en bättre plats att leva i.
- 1894 öppnades Fredrikshavns församlingsskola i Danmark med en svensk avdelning.
- 1895 öppnade man dörrarna för elever till församlingsskolor i Ovanmyra och i Stockholm. Sedan skolplikten på lördagar togs bort i grundskolan försvann behovet av att driva dessa och andra folkskolor.
- 1897 bestämde de 685 medlemmarna sig för att starta en realskola för att bl.a. utbilda evangelister och pastorer. Man köpte bergsmansgården Nyhyttan, norr om Nora, för 22.500 kronor och öppnade 1898 dörrarna för de 15 första eleverna. 1906 blev Nyhyttan centrum för adventisternas predikantutbildning i hela Norden. 1908 antogs namnet Nyhyttans Missionsskola. Nyhyttan drevs som hälsohem ända fram till 1997 i Adventistsamfundets regi, då man blev tvungen att lägga ner verksamheten på grund av ekonomiska skäl.
- 1897 gavs det första numret ut av Missionären, samfundets tidning än idag.
- 1902 får den svenska konferensen ansvar för arbetet i Finland och Island.
- 1905 startade man kurbadanstalt vid Nyhyttans Missionsskola under sommarmånaderna då eleverna hade ledigt från skolan. Badanstalten började ha öppet året runt när skolverksamheten flyttades till Ekebyholms slott, Rimbo, 1932.
- 1907 sänds de första långväga missionärerna från Sverige, Julius Persson och N.P. Lindegren, till Etiopien.
- 1926 startades sjukhem och badanstalt vid Hultafors, Bollebygd, dock sålt under 2002 till privat aktör på friskvårds- och rehabiliteringsområdet.
- 1932 köptes Ekebyholms slott och gods utanför Rimbo, för att få plats med det stadigt ökande antalet elever vid Nyhyttans Missionsskola. Idag drivs fortfarande Ekebyholmsskolan med klasser från ettan i lågstadiet till sista gymnasieåret, och en bibellinje på folkhögskolenivå.
Efter mer än 40 års verksamhet i Stockholm invigdes år 1925 den första Adventkyrkan i huvudstaden, på Tunnelgatan 25 (idag Olof Palmes gata). På sin tid var kyrkan, som byggdes i vinkel in mot gården, mycket modern med "elektriskt ljus och centraluppvärmning" och samfundets "präktigaste" kyrka i Europa.
Idag är Adventistsamfundet ett levande trossamfunden i Sverige, med 40 församlingar & grupper och ca 2.800 medlemmar spridda från Boden i norr till Malmö i söder (dec 2007).
| 
