Sjundedags Adventistsamfundet | Logga in

Utrikes

Dela

Divisionen söker enhet i en mångfald av kulturer och perspektiv

Samfundsledarna i den Transeuropeiska divisionen (TED) står enade i missionsuppdraget. Skulle du se dem diskutera vid middagsbordet eller i divisionsstyrelsen under dess höstmöte i Bečići, Montenegro, hade du settett pågående positivt utbyte av idéer. Tillsammans söker de efter positiva sätt att dela adventbudskapet i sina olika kulturer som omfattar alltifrån extremt sekulära samhällen till ortodoxa, katolska eller övervägande muslimska.

I dessa sammanhang strävar samfundets medlemmar efter att bygga relationer i sina samhällen och med varandra. I ett så mångfacetterat fält arbetar de samtidigt på radikalt olika sätt i olika länder.

Denna kulturella mångfald påverkar inte bara missionsuppdraget, utan också hur samfundet leder och fungerar. Detta blev tydligt i diskussionerna under TED:s höstmöte som fokuserade på dokumentet ”Unity i Mission: Procedures in Church Reconciliation” (Enade i uppdraget: Tillvägagångssätt för samfundsförsoning) som Generalkonferensstyrelsens årsmöte nyligen beslutade, den 11 oktober 2016.

I de överläggningar som hållits både i unionsledarrådet och i den större divisionsstyrelsen konstaterade Raafat Kamal, divisionens ledare, att det finns en positiv anda och önskan inom TED att man är, och vill förbli, en del av Adventistsamfundets världsvida gemenskap. Man gläder sig i den enhet som kyrkan har tillsammans i Jesus, men det finns särskilda utmaningar och förhållanden i Europa som behöver den större adventistgemenskapens lyhörda förståelse.

Flera uppenbara problem presenterades under diskussionerna. Det första är att dokumentet, även om avsikten är god, är öppet för misstolkningar. ”Titeln på dokumentet är ’Enade i uppdraget’. Jag känner inte till något dokument med ett namn som har framkallat en sådan oenighet”, hävdade Reidar Kvinge, ledare för norska unionen. Med allvarliga rättsfrågor i relation till jämställdhetslagstiftningen i hans eget land, har hans ledningsteam letat efter en väg framåt som både ger jämställdhet bland de anställda för att uppfylla statliga regleringar och som följer andemeningen i samfundets regelverk.

Som ledare för samfundet i Danmark håller Thomas Müller med, men upplever att hans medlemmar är långt mer bekymrade över de etiska problemen och samvetsfrågorna än utmaningen att inte stå i harmoni med dansk arbetsrätt. Han vädjade att ”detta måste diskuteras öppet och behöver en viss anpassning”.

Både Kvinge och Müller underströk att det inte är själva dokumentet, utan de frågor som berörs av det, i huvudsak frågan om kvinnors behörighet för tjänst och samfundsledarskap, som orsakar vissa svårigheter för samfundet i deras områden.

De kämpar med hur de ska balansera inte bara jämställdhetslagstiftningen, utan också deras ungdomars och unga vuxnas kulturella förväntningar där normen är jämställdhet. De ser detta som en fråga om rättvisa inte teologi.

Frieda Souhuwat-Tomasoa, en medlemsrepresentant från Nederländerna, vädjade om större förståelse och känslighet. Liksom medlemmarna i Europa återspeglar tankens mångfald som finns runt om i adventistvärlden håller hon med Müller om att vi måste lära oss att samexistera med en mängd olika åsikter. ”Kan vi hitta en tredje väg? Vi behöver lyssna. Vi behöver rådslå och mötas tillsammans igen.”

Historien kan ge oss en dyster lektion i detta avseende. Robert Csizmadia, missionssekreterare för den ungerska unionen berättade hur samfundet i Ungern delades för fyrtio år sedan eftersom ”båda sidor hade rätt”, som han sa. Som ett resultat fastnade man i diskussioner och förtroendet raserades. Han vädjade:

”Bröder, jag accepterar att det inte handlar om ordination. Det handlar om något mer. Hur kan vi lyssna på varandra när vi båda har rätt? Vi har inte 40 år!”

Det gav resonans hos Hilde Huru, en medlemsrepresentant från den norska unionen. Hon ser detta som en fråga inte bara om jämställdhet, utan om samvetsfrihet. Hon erkände att, tillsammans med många andra medlemmar, kämpar hon med vad upplevs som inkonsekventa samfundsregler som gör det möjligt att ordinera kvinnor till föreståndare och diakoner men undanhåller samma förmån för avlönade pastorer. Hon erkände att hon hade väntat, hoppats, mycket tålmodigt under 15 år, i hopp om att denna inkonsekvens skulle tas bort. Hon citerade profetian i Joel 2:28 att ”era söner och döttrar skall profetera” och sa: ”Jag har hållit mig fördragsam för enhetens skull. Jag kan inte längre göra det. Vi kan inte förbli enade om vi inte tillåter mångfald.”

Att lyssna ser pastor Kamal som mycket viktigt, vilket också innefattar principerna för lyssnande och bön som anges i dokumentet om enhet i uppdraget. Detta gäller inte bara under den pågående diskussionen, utan också som en del av sökandet efter en väg framåt.

Djordje Trajkovski, ledare för sydöstra europaunionen, är en man med ett milt och vänligt sätt. Han representerar en av de mer traditionella unionerna inom TED. Han menade att frågor om regelavvikelser och, i synnerhet, jämställdhet, kan ha större betydelse i vissa delar av Europa än andra, men trots det måste vi stå tillsammans som ledare med en gemensam röst. ”Vi måste respektera varandra”, sade han samtidigt som han uttryckte en förhoppning om att detta inte skulle vara ett ”problem som upptar allt” de kommande fyra åren.

Müller manar ledningen för Adventistsamfundets Generalkonferens att mer aktivt försöka hitta en positiv lösning. ”Vi vill vara tillsammans i detta”, sade han. ”Vi vill enhet. Vi borde navigera mot lösningar.”

En av dessa lösningar lutar åt Apostlagärningarna 15 och kyrkomötet i Jerusalem – en text som tidigare lyfts i TED:s diskussioner om enhet. Som en modell för att finna vinn-vinn lösningar för två sidor som båda har ”rätt” lyftes detta kyrkomöte fram återigen, och man noterade att de judiska kristna fortsatte med omskärelsetraditionen, medan icke-judar tilläts att avvika – och båda grupperna fylldes av den heliga Anden.

En väg framåt föreslogs av Göran Hansen, missionsföreståndare i den svenska unionen. Han föreslog att samfundsledarna fortsätter att arbeta positivt för att finna lösningar för att sedan åter samlas till ett fullständigt sammanträde för divisionsstyrelsen i februari 2017. Han föreslog att mer tid för att diskutera, lyssna på varandra och att samråda med de regelkunniga, kan hjälpa TED att nå konsensus. Förslaget fick brett stöd.

Wim Altink, missionsföreståndare i nederländska unionen, tillade att i förberedelserna inför februarimötet bör TED:s ämbetsmän, inklusive divisionssekreteraren, utarbeta ett noggrant och genomtänkt svar från TED på dokumentet ”Enade i uppdraget” som ska diskuteras, förbättras och godkännas.

Som avslutning på diskussionen tackade Kamal styrelsens ledamöter för deras positiva och konstruktiva anda. ”En sådan anda är det sätt på vilket vi måste gå vidare”, sa han och påpekade att ”vi inte kan forcera detta. Jag uppmanar till lugn kring detta. Att ta tid att föra fram denna process på ett lugnt och värdigt sätt.”

Kamal sa: ”Vi kommer inte att bortse från det som har beslutats under [Generalkonferensens] årsmöte. Vi kommer att vidta positiva åtgärder för att ta itu med detta, och jag vill understryka positiva. Vi måste finna en konstruktiv lösning.”
Det var uppenbart att det fanns de som var missmodiga i rummet. Trots att Generalkonferensens ordförande pastor Ted Wilson mycket tydligt underströk att förra årets ”nej” på frågan om divisionerna skulle ges möjlighet att tillåta ordination av kvinnor ”inte ändrar nuvarande regelverk”, är upplevelsen att kvinnliga pastorer, föreståndare och ledare har fått utstå svårigheter sedan beslutet. Andra, inte minst ungdomar, har blivit missmodiga med samfundet som inte tycks tala deras språk. De vill höra till, men kämpar med vad de uppfattar som ojämlikhet.

Kamal betonade återigen att hela TED:s ledning tror på och stödjer kvinnor i pastorstjänst och ledarskap. ”Vi har gjort uttalande efter uttalande i denna fråga”, sa han och pekade särskilt på TED:s uttalanden efter omröstningen i San Antonio, under divisionens höstmöte 2015 och mer nyligen det uttalande som gjordes omedelbart efter beslutet att godkänna dokumentet ”Enade i uppdraget”. ”Vi är en del av världssamfundet, men världsamfundet behöver förstå våra problem i vår kultur. Vi har gjort mycket uppriktiga utfästelser för våra värderingar genom att ge kvinnor behörighet i pastorstjänst och ledarskap. Vi måste finna en väg framåt för att se hur divisionen kan arbeta inom ramen för världssamfundets enhet och regelverk.

Diskussion och samråd kommer nu att äga rum i hela divisionen med dokumentet ”Enade i uppdraget” som utgångspunkt. Detta kommer att leda fram till ett extra divisionsstyrelsesammanträde i början av nästa år.

tedNEWS / Victor Hulbert / Rainer Refsbäck